Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Stenbalkar och murskivor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADENS BÄRANDE DELAR. STENBALKAR OCH MURSKIVOR.
81
Fig. 166. Stenbalk sammanfogad av tvenne skift stenar med
längder lika med spännvidden. Undre skiftets stötfogar mitt över
pelaren, övre skiftets mitt emellan pelarna.
Fig. 167. Stenbalk av tre skift. Mellersta skiftet av korta
bitar. I övre och undre skiftet äro stötfogarna inlagda där tryck
råder i dem. (Jmfr fig. 29.)
emellan pelarna, medan
dragning uppträdde där stenen
gick ofogad fram i övre stenen
mitt över pelaren och i undre
stenen mitt emellan pelarna.
Det vore möjligt, att
ytterligare utnyttja denna
anordning genom att enligt fig.
167 inlägga tre skift. En kort
sten kan användas i undre
skiftet mitt över pelaren, där
tryck råder, samt likaså i övre
skiftet mitt emellan pelarna,
där tryck också råder. (Jfr
fig. 29 och 30.) I
mellanliggande stenskift äro i de
vertikala fogarna
normalspänningarna pr ytenhet små. (Jfr
fig. 27, som visar hur
spän
ningen vid balkens halva höjd går genom + 0.) Man kan därför foga detta skift, av
korta stenar och låta fogarna taga de små dragspänningar som förekomma här.
De långa stenarna i översta
och understa stenskiftet upptaga
de stora dragpåkänningarna. I de
horisontala fogarna uppträda
huvudsakligen skärpåkänningar. I de
vertikala fogarna uppträda
tryck-påkänningar och skärpåkänningar
samt — i mellanskiftet — små
dragpåkänningar. Genom att göra
stenarnas ytor i fogarna skrovliga
samt använda hydrauliskt bruk,
kan en god skärhållfasthet
uppnås. Detta hindrar icke att fogens
kant i ytterytan göres väl
ihoppas-sad. (Jfr fig. 140.) En renodlad
stenkonstruktion kan på detta sätt
utföras med väsentligt ökade
balk-dimensioner och pelaravstånd.
Även om man icke vill
använda draghållfastheten hos
bruks-fogen såsom en tillräckligt pålitlig
egenskap för att utnyttjas
konstruktivt, så finnes dock som regel
denna draghållfasthet och gör sin
verkan gällande (fig. 168). En
mur-skiva kommer sålunda att verka
Fig. 168. Murad stenbalk. Undre bilden visar sprickbildning
vid balkens överbelastande samt (prickad linje) trycklinje i
det valv, som uppkommer i den brustna balken, om
ankarstag eUer fasta vederlag upptaga valvets horisontaltryck.
6—274302. Uppfinningarnas bok. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
