Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Valv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADENS BÄRANDE DELAR. VALV.
97
Fig. 200. Valv med leder i anfang, D och E,
och hjässa C. Av trycket i valvbågen förkortas
denna, så att DC blir DCa (schematiskt). För att
hjässledens delar skola passa ihop måste hjässan
sjunka till C, under rotation kring D och E.
Fig. 201. Om valvbågen fig. 200 saknar leder,
kommer rotationen vid hjässans sjunkande att
ske i anfangens underkanter Du och Eu.
Hjäss-delarna mötas vid sina överkanter Cö. Trycket
i valvet flyttas därav nedåt vid anfang och
uppåt i hjässan.
Denna vridning kan ske utan extraspänningar, om det finnes leder i C, D och E.
Om i stället hjässa och anfang hava plana anliggningsytor enligt fig. 201, kan man tänka
sig inträdande deformation uppdelad i två stadier. Först förutsättas, enligt den prickade
konturen, ’anfangen orörliga, medan
valvbågarna förkortas. Sedan förutsättas
valvbågarna stela i sitt förkortade skick och
vrida sig kring anfangens underkanter, Du
och Eu, tills kontakt nås i hjässan. Denna
kontakt inträffar vid hjässans överkant.
Av fig. 201 synes, att valvbågarnas
förkortning framtvingar en förflyttning av
an-liggningen i hjässan uppåt i förhållande till
tvärsnittets mittpunkt. Därmed flyttas också
trycket i hjässan uppåt och av enahanda skäl
trycket i anfangen nedåt.
Hur stora dessa förflyttningar bliva beror av storleken på vinkeländringarna
vid hjässa och anfang och av valvbågarnas styvhet. Ar vinkeländringen liten
och valvbågarna tunna, så kommer redan en liten förskjutning av trycket i
hjässan uppåt och av trycket vid anfangen nedåt, räknat från valvets mittlinje,
att framtvinga tillräcklig deformation av valvbågarna för att utjämna
vinkeländringarna vid hjässa och anfang. Ovan har visats att ju större avståndet mellan
valvets anfang och hjässa är i förhållande till dess höjd, pilhöjden, ju större blir
vinkeländringen. Man får härav regeln, att valvets deformationer under belastning
vålla trycklinjens höjning i hjässan och
sänkning vid anfangen, samt att denna
förskjutning, avtrycklinjen, blir större ju flackare och
ju grövre valvet är.
A fig. 202—205 visas hur trycklinjen
faller i några massiva valv (= utan leder),
vid enklaste former och belastningar. Fig.
202 är ett spetsbågsvalv med raka skänklar,
vilkas vikt är försvinnande liten jämförd
med lasten från pelaren på hjässan.
Trycklinjen blir därför tillnärmelsevis rak i
skänklama och bildar i hjässan en skarp kurva,
en parabel, under pelaren. Trycklinjen för-
skjutes till följd av valvets sammantryckning så, att den på skänkelns halva längd
förblir centrisk och vrider sig kring denna punkt. Fig. 202 och 203 visa detta för
tvenne valv av olika proportioner.
Fig. 204 och 205 visa tvenne cirkulära valvbågar,belastade med i var punkt
radiellt riktad last av konstant värde pr längdenhet av valvet. Vore vartdera valvet
försett med tre centriska leder, skulle trycklinjen bli cirkulär och centrisk. Figurerna
visa, huru trycklinjerna komma att ligga, då valven äro massiva.
Att trycklinjen faller excentriskt, betyder att valvet blir utsatt för både böjande
moment och tryckande kraft.
Fig. 206 visar ett vanligt massivt valv med jämnt fördelad belastning.
Uppkommande trycklinje är inlagd. Vertikala avståndet mellan trycklinjen och valvets mittlinje
7—274302. Uppfinningarnas bok. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
