Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Valv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
HUSBYGGNAD.
Som regel är vid en husbyggnad belastningen å ett valv ordnad så, att den är
symmetrisk kring den vertikala linjen genom valvöppningens mitt. Motsatsen förekommer
emellertid även. Fig. 232 är ett valv, vars ena hälft är avlastad genom ett fönster och
därför har föga belastning, medan andra hälften har full murlast. Är nu valvet, som
ofta är fallet, symmetriskt, blir trycklinjen mycket excentrisk. På fig. är P2 resultanten
Fig. 230. Valvbågar med enbart vertikala
laster få sned lutning ända till anfanget, om
trycket i bågen skall vara centriskt.
Fig. 231. Tvenne valvbågar få vertikala anfång,
om murverk dem emellan giva horisontala krafter
möjlighet att gå över från den ena valvbågen
till den andra.
till lasterna å del CD och Px å del CE. Änfangsreaktionerna RD i D och RE i E måste,
om jämvikt råder, skära varandra på resultanten RPiPo till Px och P2. Från början
antager man för valvet gynnsamma lägen på D och E. Därefter väljer man ett läge, G,
å RPjPo och får så riktningen DG och EG å anfangsreaktionerna RD1 och RE1. Med
kännedom om storleken å Px och P2 (lasterna på valvet) kan man ur kraftpolygonen finna
Fig. 232. Symmetriskt valv, vars ena hälft avlastats genom ett fönster, så att lasten på denna hälft
(vars resultant är P2) är väsentligt mindre än lasten på andra hälften (vars resultant är Pj).
Trycklinjen, prickad å figuren, ligger därför skevt i valvet. (Gj är resultant till P, och P2.)
storleken å RD1 och RE1. Med början i E (eller D) kan man sedan genom att dela upp
valvbelastningen i tunna delar finna den trycklinje i valvet som råder, om Gx gäller.
Genom att försöka olika lägen å Gx kan man till sist finna den gynnsammaste
trycklinjen vid antagna lägen å D och E. Den är inlagd å figuren. Genom att på samma sätt
pröva olika antagna lägen å E och D kan man till sist finna den mest gynnsamma av
alla trycklinjer. Denna karakteriseras därav, att rådande tryckpåkänning pr ytenhet
är lika i ytterkanten vid D, a, fi och E. Metoden är icke exakt, men giver som regel ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
