Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Bågar och spännverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADENS BÄRANDE DELAR. BÅGAR OCH SPÄNNVERK.
153
Om viss konstellation av rörliga lasten å en dylik armerad betongbåge ger
tryck-linje fallande utanför bågen på längre eller kortare sträcka (fig. 301), upptagas de
därvid uppkommande dragspänningarna av inlagda armeringsjärn. Bågens tyngd behöver
däremot icke ökas, till skillnad från vid murade valvet, åverkat av motsvarande rörlig
last (fig. 288). Den armerade betongbågen kan därför givas smäckra dimensioner och
ett elegant utseende, om dess form är sådan, att fasta lasten ger centrisk trycklinje
längs hela bågen.
Fig. 305. »Haus der Technik», Frankfurt. Parti av polygonformade takbågar av nitade järnbalkar.
Understundom föreligga krav på utrymme eller andra liknande synpunkter, som
hindra bågens formgivning efter trycklinjen. Genom att öka tvärsektionens
dimensioner och öka armeringen kan man då möjliggöra den önskade speciella formen. Fig.
302 visar en bågtakstol, vars nedre delar skola vara vertikala på grund av utrymmeskrav
och vars övre delar dels skola följa en viss önskad taklutning, dels lämna fri luftvolym i
hallen. Trycklinjen är inprickad och därav synes, huru dimensionerna ökas, i mån som
trycklinjen faller excentriskt.
Fig. 303 visar ett intressant försök att i husbyggnadsarkitekturen använda den
armerade betongbågen, sådan den ter sig, deformerad för visst praktiskt syfte, i detta
fall stora fönster i bottenvåningen. Granskar man denna detaljs formgivning ur kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
