Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Ramar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADENS BÄRANDE DELAR. RAMAR.
187
Fig. 367. Schema för
deformationerna i ramen fig. 365.
Fig. 368. Schema över
uppträdande krafter vid fig. 367.
Stångsystemets jämviktsvillkor finner man direkt ur kraftparallellogrammen.
(Jfr fig. 6.) Kraften S4 hålles i jämvikt av dragspänningarna i stänger 1, 2 och 1, 4.
Kraften S2, som är lika stor och motriktad, hålles i jämvikt av dragspänningarna i stänger
3, 2 och 3, 4. I punkt 2 giva stångspänningarna 1, 2 och 3, 2 tryck i stång 2, 4 lika
stort som stångspänningarna 1, 4 och 3, 4 giva i samma stång i punkt 4.
Ramens jämviktsvillkor kan enklast bestämmas
genom en elasticitetsundersökning. Det karakteristiska för
ramen är, att dess sidor vid hörnen äro stelt
sammanfogade med varandra, så att vinkeln är orubblig.
Hörnvinkelns storlek ändras således icke, när ramen åverkas av
belastning. Fig. 367 visar i överdriven skala, och under
iakttagande av hörnvinklarnas oföränderlighet, ramens
deformationer under åverkan av de båda lika stora och
motsatta krafterna Sx och S2. Ramen antages vara
kvadratisk och dess sidor av konstant tvärsektion. På grund av
den förefintliga symmetrien kan man sluta, att den
ursprungligen i läget 1, 2, 3, 4 befintliga ramen genom Sx och S2
deformeras så, att 1 och 3 avlägsnas från varandra till l1
och 31, medan 2 och 4 närmas till varandra och få lägena
21 och 41, fortfarande belägna på symmetrilinje genom
2141. Hörnvinklarna hava fortfarande 90°:s vinkel och måste fortfarande ligga
symmetriskt inriktade. Härav kan man se, att ramens sidor måste bliva S-formigt böjda.
Sidans böjning går över från ena riktningen till den andra vid mitten, om som här är
fallet, ramen har kvadratisk form och konstant tvärsektion. I denna övergångspunkt,
där böjning varken finnes åt ena eller andra hållet, finnes således intet moment.
Alldeles som vid pelare (fall II, fig. 116) kan man härav
sluta, att krafterna i sidor 31, 21 och 31, 41, som hålla S2 i
jämvikt, måste gå genom dessa sidors mittpunkter, b och c.
På samma sätt måste krafterna i sidor l1, 21 och l1, 41, som
hålla Sx i jämvikt, gå genom dessa sidors mittpunkter, a och
d. Fig. 368 visar ramens hörnpartier, var för sig, med
verkande krafter. Därav synes, att krafterna i a och b måste
verka efter ab, eftersom delen a2xb endast angripes av dessa
båda krafter, vilka hålla varandra i jämvikt, och att på
samma sätt krafterna i c och d verka efter cd.
I ett snitt A—B, var som helst å ramen, är det
angripande momentet = s/2 • ?. Momentet blir således störst
vid hörnen och är noll vid sidornas mittpunkter. Å figur
369 äro för halva ramen avsatta diagram, visande
momentens storlek.
I stället för den massiva ramen kunde man i detta
specialfall lika gärna hava använt en ram enligt fig. 370
med leder i mittpunkten å tre av sidorna, där momenten äro
noll. Den fjärde sidan måste vara utan led, enär systemet
eljest bleve rörligt som ett handklaver. Genom att göra
ramen tjockare, där momentet är större, får man
utseendet fig. 370.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
