- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VII. Husbyggnad, vägar och fordon, gator, järnvägar, broar /
215

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Skalbalkar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BYGGNADENS BÄRANDE DELAR. SKALBALKAR.

215

Fig. 414. Hall med tak av skalbalkar, Frankfurt a. Main.

Fig. 415. Schema över anordning av hallen tig. 414.

Fig. 416. Kraften, p, som
verkar mot en liten
snittyta inne i en kropp, kan
uppdelas i sina två
kom-posanter, den ena, n,
vin-kelrät mot ytan, den andra,
t, fallande i ytan.

verkningslinje vinkelrät mot ytelementet, normalspänningen, den andra fallande med sin
verkningslinje i ytelementet, skärspänningen, eller, räknad pr ytenhet, skärpåkänningen.

Är balken bildad av ett tunt skal (fig. 417), komma skärpåkänningarna, t. ex. i
en tvär snittsyta, att i var punkt vara parallella med skalkonturen invid punkten i fråga.

Tagen i sin helhet verkar skalbalken som en vanlig böjd
balk. Genom sin stora konstruktionshöjd och sin lätthet ger
den gynnsamma värden å böj spänningarna. Den betydelsefulla
frågan är, huruvida skalet kan behålla sin form i tvärled eller
brytas efter längsgående sprickor.

Denna fråga studeras, genom att man tänker sig två
tvärsnitt lagda nära varandra mellan sig avskiljande en tvärstrimla
av skalbalken, visad å fig. 418. De krafter, som åverka denna
strimla, äro dels dess egen vikt, dels eventuella yttre
belastningar och dels spänningarna i de båda snittytorna. Av dessa
krafter intressera endast de, som kunna giva böjande moment i
tvärstrimlan. Som ett typiskt exempel undersökes böjande
momentet, som vill bryta av tvärstrimlan vid dess hjässa, d. v. s.
momentet, som verkar kring linje —a2 genom hjässan,
parallell med skalbalkens längdriktning (fig. 418). Av symme-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/7/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free