- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VII. Husbyggnad, vägar och fordon, gator, järnvägar, broar /
222

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Säkerheter och belastningar - Byggnadsteknik - Husbyggnadens allmänna anordning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222

HUSBYGGNAD.

Fig. 423. Heldragna kurvor visa vindtrycket
enligt observation, prickade visa
förordningarnas felaktiga värden. Siffrorna ange kg/m2
vid vindhastigheten 40 m/sek.

och sugningen i lä, och vinden förutsättes riktad vinkelrätt mot fasaden. Inne i vårt
land är som regel största vindhastigheten högst 30 m/sek och största trycket alltså
72 kg/m2.

Trycket pr m2 mot ytor, som luta vinkeln a emot vindriktningen, är enligt
förordningarna sin a (alternativt sin2a) ggr trycket pr m2 mot den mot vinden vinkelräta ytan.
I verkligheten är detta alldeles felaktigt. Fig.
423 visar hur trycket mot en dylik sned yta
varierar och övergår till sugning. En byggnads
tak verkar ungefär som översidan på en
aero-planvinge. Genom vinden utsättes det i sin
helhet för sugning. Detta förklarar att taken
lyftas av vid stark storm, vilket vore orimligt
enligt förordningarnas uppgifter.

Snöbelastning å tak når vanligen
sitt maximum genom drivbildningar, hopade
i lä om utsprång. I vårt land kan ungefärligen
beräknas snölast av ca 125 kg/m2 i Småland,
utom Kalmar län. 100 kg/m2 kan väntas i
Upp

land samt i landet söder om Mälaren och Hjälmaren samt söder om en linje längs
Vänerns norra ände. I Gästrikland kan väntas 150 kg/m2 och i Norrlands kustland
samt södra Dalarne och Norra Värmland ca 200 kg/m2, i inre Norrland ca 300 kg/m2
och i fjälltrakterna ca 400 kg/m2. Detta om skottning eller konstgjord smältning
icke sker.

Lagrade varor kunna beräknas hava följande vikter.

Järnmalm, krossad............. 3 500 kg/m3

Stenkol........................ 900 >

Koks........................... 450 »

Träkol......................... 200 >

Cement i säckar.............. 1 500 >

Vete ?......................... 800 >

Råg............................ 700 >

Korn........................... 700 >

Havre................................ 500 kg/m5

Mjöl................................. 700 >

Arter................................ 850 »

Potatis............................. 700 >

Kaffe................................ 650 >

Hö, pressat...........................100 »

Torvströ............................. 200 >

Bokhyllor............................ 500 >

I vanliga lokaler anses följande belastningar gälla:

I bostadsrum................................................................... 200 ä 250 kg/m2

I samlingslokaler och trappor......................................................... 400 »

I fabriker..................................................................... 300 å 500 >

På gårdsbjälklag...................................................................... 300 »

BYGGNADSTEKNIK.

Husbyggnadens allmänna anordning.

Det utrymme, som inneslutes i en husbyggnad, skall som regel vara torrt och lämna
skydd mot väder och vind, mot störande ljud samt mot obehörig insyn eller åverkan.
Isoleringsförmåga av olika art kräves därför avgrund, väggar, bjälklag och tak (fig. 424).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/7/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free