Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Husbyggnadens allmänna anordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
HUSBYGGNAD.
måste antingen givas ökade dimensioner för att nå ökad bärförmåga — såsom sker vid
våra tegel väggar — eller också måste jämte det enbart för isolering dimensionerade
skalet tillkomma en bärande stomme av pelare och på dem vilande backar.
Skillnaden mellan nutida och gammal husbyggnadsteknik härrör till ganska stor
del från denna övergång helt eller delvis från förhållandevis låga hus med grova
tegelmurar, vilka uppfyllde kravet på både isolering och bärkraft och gåvo plats för kanaler
och rökgångar, till bärande stomme med av densamma uppburna väggar och bjälklag.
(Jmfr fig. 401.)
För att bärande stomme och grund skola bliva så ekonomiska som möjligt, måste
väggar och bjälklag göras så lätta som möjligt. Värmeisoleringen, som är värderbar i
pengar, blir härvid förhållandevis väl tillgodosedd. Ljudisoleringens värde är däremot
svår att giva ekonomisk tolkning. Den blir därför ofta försummad.
Mellan den gamla och den nya husbyggnadstekniken finnas många
övergångsstadier. Hos oss möter man för närvarande ofta anordningen, att ytterväggarna murats i
tegel, medan de inre murarna utbytts mot pelare och balkar. Där bottenvåningen skall
användas till butiker, hava i denna ofta även ytterväggarna ersatts med pelare. I
våningarna därovan äro ytterväggarna av tegel.
Om man definitivt lämnar den gamla husbyggnadstekniken och går över till
stom-huset, kommer husens ekonomiska höjd att växa långt över våra vanliga 5 å 6 våningar.
Genom de elektriska hissarna är det möjligt att snabbt och bekvämt ordna
vertikaltransporten. Vid stort våningsantal krävas parallellt gående hissar, vardera avsedd
för vissa våningar. Hisstrummornas antal ökas därför från en eller två i de översta
våningarna till allt flera, ju djupare ned man kommer. En skyskrapa av ringa
utsträckning i plan förlorar därför allt för stor del av sitt utrymme till hissar. Numera ofta
använda, uppåt avsmalnande form å skyskrapan (jmfr fig. 395) är fördelaktig, icke blott
ur synpunkt av bättre fördelning av ljus och luft, utan även därför att utrymmet för
hissar och trappor blir mindre i de högre partierna.
Brandfaran i skyskrapor kan genom lämpliga anordningar reduceras därhän, att
den icke hindrar deras användning.
Våra nuvarande möjligheter att bygga städer har genom skyskrapan vunnit ett
tillskott. Icke så att äldre stadsdelar lämpligen skulle dekoreras eller späckas med
skyskrapor. Vid planering av nya stadsdelar har man däremot möjlighet att genom
skyskrapor i gles uppställning på ett ekonomiskt sätt vinna ungefär vår nuvarande
koncentration av folk i gammal stadsdel, förenad med tillgång till ljus och luft i väsentligt
ökad grad. Valet skulle sedan stå mellan tätt placerade småhus i trädgårdsstäder och
gles skyskrapsbebyggelse med mellanliggande parker eller öppna platser.
Fukt. Vare sig husbyggnaden är stor eller liten är luftens fuktighetshalt i
rummen avgörande för dess beboelighet. Fuktig rumsluft är ruinerande för hälsan.
Trångboddhet, dålig ventilation m. m. äro farliga för hälsan, i den mån de vålla hög
fuktighetshalt i rumsluften. Genom lämplig ventilation, som reglerar fuktighetshalten i
rummen, kan således faran för hälsan av trångboddhet avlägsnas. Det ventilationssystem,
som tillämpas i Stockholm med särskild ventilationskanal från varje rum och upp
igenom byggnadens yttertak, vållar ganska stora svårigheter och kostnader genom det
därav vållade nätverket av kanaler. Ett dylikt ventilationssystem är dessutom baserat
på naturligt drag. Under sommarmånaderna, då temperaturen ute och inne är nära
lika, blir det naturliga draget i kanalerna mycket litet och går ibland baklänges. Där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
