Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Husbyggnadens allmänna anordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
HUSBYGGNAD.
att inträngd fukt snart åter torkar. Den förra metoden tillämpas särskilt vid träväggar,
där ett lager asfaltpapp eller liknande stänger ute fukten. Tegelmurar bliva fuktiga vid
regn, djupare in ju längre regnet varar. Efter regnet torkar muren ganska hastigt.
Ett klimat med ihållande regn, t. ex. å norska västkusten, ger inga sådana pauser för
uttorkning. Fukt försämrar avsevärt värmeisoleringsförmågan. Väggar med tätt ytskikt
hava också visat sig bättre i regnigt klimat.
Ytterväggars genomsläpplighet för luft är i allmänhet ringa. Puts, tapetsering
o. d. giva ett poröst väggmaterial vederbörliga tätskikt. Där dylik tätning saknas
kan en porös eller springfylld vägg under blåst släppa in så mycket kall luft, att avsedd
värmegrad icke kan uppehållas.
Mellanväggar i husbyggnaden kunna utföras ungefär som ytterväggar. Där talrika
rökgångar eller ventilationskanaler skola förefinnas, förläggas dessa ofta till hjärtmuren
vid byggnadens mittlinje. Den utföres då gärna av tegel med kanalerna ursparade i
murverket. Tunna och lätta mellanväggar utföras stående på bjälklagen. Härtill
användas putsade träväggar av 2 eller 3 lag korsande bräder med pappmellanlägg
(clois-sonväggar) samt plattväggar av olika slag. Dessa plattväggar muras av lätta plattor
av slaggbetong, gasbetong el. dyl. De krympa vid uttorkning och visa därför ofta
sprickbildningar av olika slag särskilt invid dörröppningar o. d.
Bjälklag finnas av en mångfald typer. Å fig. 353, 443, 585 m. fl. visas utseendet
å några av de mest karakteristiska. Äldst äro trä bjälklagen. Dessa besväras av
sättningar vid bjälkarnas hoptorkning. De numera vanliga plattväggarna tåla icke
sättningar utan spricka på ett besvärande sätt, om de stå på träbjälklag. Dessa bliva därför
allt mera ersatta med betongbjälklag. I Helsingfors utföres numera aldrig ett bjälklag
av trä utan endast av betong. I Stockholm söker man ordna sina träbjälklag så, att
en järnbalk kommer mitt under varje mellanvägg. Detta gör det dock svårt att
framdeles i fall av behov ändra rumsindelningen. I allmänhet utföres ett betongbjälklag
så lätt som möjligt genom ursparningar av olika slag. Ovan betongen lägges ett poröst
eller plastiskt lager för ljud- och värmeisolering. Undersidan göres om möjligt plan.
Putsning av rummens väggar samt av takens undersidor är regel. Endast i enklare
trähus ersättes putsen med pappspänning. Ändamålet med båda dessa åtgärder är
att åstadkomma släta ytor, ägnade för tapetsering eller målning. Pappspänning är
obeständigt och eldfarligt och kan därför icke få allmän användning. Putsning medför
högst besvärande vattendränkning av byggnaden och detta i ett ganska sent stadium.
Snickerier och annan inredning samt plattväggar bliva därför dels direkt genomblötta,
dels insatta medan luften ännu är fuktig av den färska putsen. Efterföljande torkning
ger massor av sprickor i snickerier och plattväggar. Isynnerhet i värmeledningshus,
där uttorkningen blir grundlig, är detta besvärande. Ett viktigt önskemål inom
husbyggnadstekniken är därför att åstadkomma ett material för väggar och golv, vilket
medger mekanisk avslipning eller avjämning av ytorna till behövlig planhet för att
tapetsering eller målning skall kunna ske direkt på väggen. Det är troligt att
lättbe-tongstekniken så småningom skall skänka oss ett dylikt material. Därmed vore ett
stort steg taget mot möjligheten att industrialisera husbyggnadsarbetet, som för
närvarande går övervägande i- hantverkets tecken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
