Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Byggnadsmaterialen och deras användning, av Carl Forssell och Hjalmar Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSTEKNIK. BYGGNADSMATERIALEN OCH DERAS ANVÄNDNING.
231
Fig. 427. Diagram av temperaturens inverkan å hållfasthet, elasticitet m. m. hos järn. K2 =
draghållfastheten. go = tvärsnittsareans minskning vid brottkonstruktionen.
C är göt järnet utan bärkraft. Oskyddade järnkonstruktioner sammanstörta därför
snabbt vid eldsvådor. Järnet måste vara inklätt med betong eller tegel (c:a 5 cm eller
mer) för att kunna motstå eld.
Götjärnet formas mestadels genom valsning. Det får i glödande tillstånd, då det
har degig konsistens, passera genom en serie profilerade valsar, till dess det erhåller den
önskade formen. Sålunda framställas olika slag av I-balkar, U-balkar, vinkel järn,
Fig. 428. Helvalsade götjärnsbalkar och -stänger.
T-järn, Z-järn m. fl. profiljärn (fig. 428). De kraftigaste I-balkarna benämnas
Dip-balkar och utföras i storlekar upp till 100 cm höjd och med en vikt pr löpmeter vid denna
höjd av 314 kg. De största förekommande vinkeljärnen ha dimensionerna 200x200x28
mm. Genom valsning framställas likaledes armeringsjärn, plattjärn och plåtar samt
järnvägsskenor. Tråd och vissa slag av rör framstäUas genom dragning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
