Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Byggnadsmaterialen och deras användning, av Carl Forssell och Hjalmar Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
HUSBYGGNAD.
Fig. 455. Massamagasin, Husum. Pelare och anfang för
bågtakstol om 36 m spann.
följaktligen även värmeisoleringsförmåga är mycket ringa. På grund härav och på grund
av priset användes den ej som huvudmaterial för boningshus utan endast såsom
be-klädnadssten. Dess tryckhållfasthet är däremot mycket hög, vid brott = 1 700 å 3 000
kg/cm2, vilket gör graniten till
ett lämpligt material för tungt
belastade pelare, som
under-lagssten för järnkolonner m. m.
Vidare användes granit till
socklar, som dekorationssten och
som trappsten samt över huvud
taget, där stora krav ställas på
styrka och beständighet. Vid
de svenska kusterna finnas
många granitbrott, och graniten
är en stor exportvara.
Kalksten är en sedimentär
bergart, huvudsakligen
bestående av kalciumkarbonat och
bildad av hopkittade skal av
olika organismer. Flera olika
slag och hårdhetsgrader av
kalksten förekomma, beroende på
hur fullständigt skalen
hopkit-tats. I porös kalksten äro
mellanrummen mellan skalen
ofullständigt fyllda, i tät kalksten
kunna de särskilda skalen ej
urskiljas, och i kornig kalksten
och marmor har en
fullständig omkristallisering försiggått.
Kalkstenen är oftast
genom
dragen av lösa skikt, vilka icke få ingå i byggnadsstenen. Denna skall alltid ligga
så, att stenens skikt äro horisontella.
Kalksten och marmor användas till beklädnad av fasader och innerväggar, beläggning
av golv och trappor m. m. Stenen lämpar sig icke att enbart användas till yttervägg på
grund av sin dåliga isoleringsförmåga. Tryckhållfastheten uppgår till 400 å 800 kg/cm2.
Sandsten består av sandkorn, sammankittade med ett
bindemedel. Med hänsyn till bindemedlets beskaffenhet skiljer man
på olika slag av sandstenar: kvartsitsandsten, med kiselsyra
(kvarts) som bindemedel, kalksandsten med kalciumkarbonat som
bindemedel och lersandsten, som har lerhaltigt bindemedel.
Sandstenens hållfasthet och beständighet bero på bindemedlet.
Starkast och beständigast är kvartsitsandstenen med
tryckhållfasthet omkring 1 000 kg/cm2. Lersandstenen är den svagaste
och är föga frostbeständig.
Sandsten användes till beklädnad av husväggar, till trappor,
kolonner m. m. Som exempel på monumentala byggnader, där
Fig. 456.
Naturstens-fasad med bakmur av
tegel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
