Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Byggnadsmaterialen och deras användning, av Carl Forssell och Hjalmar Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
HUSBYGGNAD.
är stor och yttertemperaturen hög. Farliga temperaturspänningar kunna alstras av
detta.
Genom stark finmalning kan cementets hårdnande påskyndas, varigenom även
temperaturstegringen ökas.
Intet cement är absolut volymbeständigt. I likhet med den naturliga stenen och
i vida högre grad än denna utvidgar det sig vid vattenmättning och krymper vid
ut-torkning. Till denna egenskap hos cementet måste hänsyn tagas vid utförande av
betongkonstruktioner. I en betongblandning göra sig cementets krympning och
sväll-ning mindre gällande, i den mån den ingående mängden sten ökas.
För byggnadsändamål användas hos oss följande cementsorter: portlandcement
av klasserna B och A och Specialportlandcement samt smält- eller aluminarcement
(Alcement). Specialportlandcement och smältcement lämpa sig för konstruktioner, där
en hög hållfasthet och ett snabbt hårdnande äro erforderliga. Förväntbar
tryckhållfasthet å provkroppar av dessa olika cementsorter (1 del cement + 3 delar
normalsand) framgår ur nedanstående tabell:
Cementsort Tryckhållfasthet i kg/cm2 efter lagring i luft:
1 dygn 2 dygn 7 dygn 28 dygn
Portlandcement klass B — — 140 250
> > A — — 250 400
> Special- — 225 350 550
Smältcement 350 ■— 600 750
Beskaffenhet av sand och sten spelar en viktig roll för betongens egenskaper. I
allmänhet strävar man att få sand och sten, vars hållfasthet, frostbeständighet och
eldhärdighet äro fullgoda. Vår gnejs och granit och den från dem härstammande sanden
giva en ypperlig betong, men även kalksten o. d. kan väl användas.
Proportionering av sand och sten samt val av dessas sammansättning i avseende å
olika kornstorlekars relativa förekomst kan med fördel ske så, att en så tät betong som
möjligt erhålles vid vald cementhalt. Största dimension å ingående stenar kan vara
hur stor som helst, blott de kunna passera biandaren. I betongen kan dessutom
inläggas större stenar, sparsten. I armerade betongkonstruktioner brukar grövsta stenar
vara 25 mm eller därunder.
Vattentillsatseus storlek har betydande inverkan på betongens hållfasthet. Som
allmän regel kan sägas, att vattenhalten skall vara så ringa som möjligt, ty det vatten,
sorn ej åtgår för cementets bindning, avdunstar och efterlämnar hålrum, som försvaga
betongen. Å fig. 470 har grafiskt framställts resultatet av hållfasthetsprovning av betong
med varierande vattenhalt.
Ur synpunkten, att betongmassan skall ha en för bearbetningen lämplig konsistens,
så att den utfyller formarna och fullständigt omsluter armeringsj ärn samt ej kräver
för mycket arbete vid tillpackningen, kan vattentillsatsen dock ej hållas alltför låg.
Normal vattentillsats för armerade konstruktioner kan sägas vara 15 å 20 % vatten,
räknat i % av cementets och sandens sammanlagda vikt, varvid vid beräkningen hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
