Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Byggnadsmaterialen och deras användning, av Carl Forssell och Hjalmar Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSTEKNIK. BYGGNADSMATERIALEN OCH DERAS ANVÄNDNING. 261
järnets tvärmått. Detta ger vid vanligt rundjärn tillräckligt samband för ordinära
konstruktioner. För att öka samverkan mellan järn och betong användas korrugerade
järn (fig. 473), ändankringskrokar, vilka i sin vanliga form (fig. 474) giva ganska dålig
förankring, samt ändankare enligt fig. 475, vilka förankra järnet till fulla styrkan.
Den armerade betongen har väsentligen tillkommit på grundval av empiriska rön.
Järn inlades tämligen regellöst i olika betongkonstruktioner. Så småningom lärde man
sig att lägga in nya järn eller förstärka armeringen, där sprickor visade sig i olika slag
av konstruktioner och kom så att för balkar följa spänningslinjerna enligt fig. 48 och
53. En vanlig armering i en betongbalk visas å fig. 476. Järnen längs underkanten
upptaga de dragspänningar, som böjande momenten åstadkomma. Som järnen
ensamma taga upp dragspänningen, göres betongen vid den dragna undre delen av balken
icke grövre, än att behövliga järn få plats. Vid överkanten åter, där tryck råder, göres
Fig. 477. Armering med sicksackformade skjuvjärn i betongbalk.
betongbalken bred. Sektionen blir härav T-formad. De i sned riktning uppböjda
järndelarna samt de vertikala byglarna upptaga skjuvpåkänningarna. En liknande
armering, vid vilken byglarna inlagts som sicksackjärn i 45° lutning, visas å fig. 477. I vissa
fall inlägger man som armering järnbalkar. Dessa kunna tjänstgöra under pågående
arbete för att bära formar och betongmassa och därmed underlätta ställningsbyggandet.
Mången gång inlägges armering även i de tryckta delarna av en böjd betongbalk.
Detta är bortkastad kostnad. I betongpelare (fig. 478) äro däremot armeringsjärnen
av betydelse för ökning av både tryckhållfasthet och knäcksäkerhet. Den enbart med
längsgående järn och klena byglar armerade pelaren (fig. 478) visar inga varnande tecken
i form av sprickbildningar, den krossas på en gång. Vid den spiralarmerade
betongpelaren (fig. 479) faller, långt före instörtandet, betongskalet utanför spiralen bort och
märkbara deformationer inträda. Att spiralarmeringen gör nytta, beror av att
betongen, när den sammantryckes, och särskilt innan den krossas, utsättes för stark
utvidgning i tvärled. Spiraljärnen bliva då sträckta och betongkonstruktionen verkar
ungefär som sand, fylld i en järncylinder.
Användning’. Den vanliga betongen användes inom husbyggnaden företrädesvis
till grundmurar och bärande konstruktioner. Genom användning av smältcement
kunna dessa, utan att kostnaden ökas, erhållas bärkraftiga redan efter ett dygns
hårdnande. Härigenom kan en betongkonstruktion resas nästan lika snabbt som en
järnkonstruktion. Betong kan i övrigt begagnas på samma sätt som natursten. Där vissa
färgeffekter önskas, inblandas lämplig sten i betongen och dess yta renhackas, så att
cementhuden försvinner och brottytorna i stenarna bilda ytans väsentliga delar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
