Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Värmeisolering, av William Fagerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSTEKNIK. VÄRMEISOLERING.
279
portionell mot ytan A. Man har alltså. W =
A • (tx t2)
–––––• (konstant tör väggmate-
rialet). Denna konstant kallas värmeledningstalet och tecknas Z. Vid vanligen
använda sorter har man:
W i kgcal/tim =
A (i m2) • (tjL—12)° Cels
d (i m)
/ kgcal • m \
Z i “–––––
\ tim • 1° • m2/
Z anger sålunda den värmemängd som pr timme strömmar genom en yta om 1 m2
om temperaturfallet är 1° Cels. på 1 m:s längd.
Om en vägg är sammansatt av olika lager, vilka äro -intimt förbundna med
varandra, blir det intet temperaturfall i övergångsytan. Inom vartdera lagret bestämmes
temperaturfallet av vederbörande materials värmeledningstal, Z, fig. 509. Har
ytter-och innertemperaturerna rått oförändrade under tillräckligt lång tid, så att
värmeströmningen genom väggen nått fortfarighetstillstånd, rinner lika mycket värme in pr
m2 av innerytan, som det rinner ut genom var m2 av ytterytan. Man får då, (se fig.
(ti—12) _ (t2—13)
509), W = A • — –––• Z, = A —r–––• Z2 o. s. v. för var del av väggen,
di d2
Vid väggens inner- och ytteryta sker
värmeöverföring till luft. Denna sker både genom
ledning och genom strålning. Likadant är
förhållandet vid luftrum inne i väggen.
Värmestrålarna äro av samma natur som
ljusstrålarna. Värmeöverföringen från en kropp
till en annan genom strålning är beroende av
de båda kropparnas yttertemperaturer samt av
ytans beskaffenhet. Hos de flesta
byggnadsmaterial är värmestrålningsförmågan mycket stor,
hos blankpolerade metaller är den däremot liten.
Då värme överföres från den varma
rumsluften till den kalla ytterluften sker detta
således dels genom ledning, först från luften till
väggens inre yta, därefter genom väggen och slutligen
från väggens yttre yta till den yttre luften.
Samtidigt sker emellertid även en överföring av
värme genom strålning. Innerväggar, golv och tak
samt i rummet befintliga föremål hava i
allmänhet samma temperatur som rumsluften.
Ytterväggens inre yta har däremot en något lägre
temperatur. Från de varma ytorna sker då en
strålning till ytterväggen. Den genom strålning
tillförda värmemängden ledes genom väggen till ytterytan, där på samma sätt en
del av värmeöverföringen sker från ytterytan genom strålning till den kallare
omgivningen.
På samma sätt som man funnit ovan angivna lag för värmes strömning genom en
solid kropp, så har man funnit en lika enkel lag för värmes övergång mellan väggyta
och luft, vilken lag säger, att den värmekvantitet, som pr timme passerar från luften till
väggen är proportionell mot väggens yta, A, mot temperaturfallet mellan luft och vägg-
Fig. 509. Vägg sammansatt av tvenne väl
ihopfogade lager, det ena med
värmeledningstalet det andra med Ä2. Efter
långvarig, konstant temperatur tx på varma
och t3 på kalla sidan inträder
fortfarighets-tillstånd i väggen, så att den värmemängd,
som under en viss tid inströmmar pr m2 av
varma ytan och går genom lager d1( är
lika stor som den, som på samma tidrymd
går genom 1 m2 av lager d2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
