Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Värmeisolering, av William Fagerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
HUSBYGGNAD.
Härav framgår att för Stockholm och stora delar av mellersta Sverige med en lägsta
yttertemperatur av —20 grader är lx/2 stens vägg av 300 m/m tegel den minsta
vägg-tjocklek, som förmår förhindra kondensation. I Göteborg med —16 graders lägsta
temperatur borde det lägsta värdet på väggens transmissionskoefficient ej få överstiga
1.30. Dock utföras väggar av D/2 sten av såväl 250 m/m som 225 m/m tegel. Emellertid
har det också visat sig att i trångbodda lägenheter fukta dessa väggar och i synnerhet
sådana, som äro utförda av det mindre tegelformatet. För den förra väggen är
emellertid k = 1.40 och för den senare 1.45. Numera utföras också dylika väggar i Göteborg
vanligtvis med invändig spräckpanel, då k-värdet sjunker för den förra väggen till
1.00 och för den senare till 1.05. I exempelvis Arvika och Ludvika med —25 graders
lägsta yttertemperatur är minsta väggtjockleken 2 sten 250 m/m tegel. I Östersund
duger endast 2-stensvägg av 300 m/m tegel eller också U/2 sten med luftskikt. I
nordligaste Sverige måste man använda antingen 21/2 sten eller också 2 sten med luftskikt.
Träväggar hava så låga k-värden, att de med hänsyn till kondensationsfenomenet kunna
användas över hela landet.
Med fönster är förhållandet ett annat. Under kalla vinderdagar är glasytan
mycket mer än 5 grader kallare än rumsluften. På grund av den starka avkylningen
vid fönstret blir luftrörelsen så stark, att kondensationen därigenom minskas, dock
ser man att fönsterna lätt bli immiga vid stark köld, om luften i rummet är fuktig.
I trångbodda lägenheter är det också mycket vanligt, att kondensationsvatten rinner
från fönsterna. Ehuru målarfärgen skadas, behöver detta dock icke giva anledning till
fukt i byggnadskonstruktionen. Placeras, såsom vanligen sker, värmeelementen under
fönsterna, blir luften invid fönstret så starkt uppvärmd och kommer i så livlig
cirkulation, att kondensation undvikes.
Vid uppförandet av ett hus är det icke enbart de hygieniska kraven, som skola
tillgodoses. Även den ekonomiska sidan av företaget bör ägnas en noggrann
uppmärksamhet. Det kan hända att ett billigt och dåligt värmeisolerat hus kräver så dryga
kostnader för varmhållningen, att det vore bättre ekonomi att kosta på
värmeisoleringen något mera för att sedan kunna spara på de årliga utgifterna.
För att kunna bedöma det ekonomiska värdet av en vägg är det icke nog med att
känna kostnaden för utförandet av denna vägg, utan man måste även medräkna den
andel i kostnaden för värmeledningen, som betingas av väggens värmeförlust, ävensom
bränslekostnaden kapitaliserad. För orter med olika lägsta yttertemperatur och olika
antal eldningsdagar kommer sålunda en och samma vägg att ha olika värde, även om
själva uppförandet kostar detsamma.
Betecknas byggnadskostnaden för 1 kvm av en vägg eller annan
byggnadskon-struktion med Kb, kostnaden för väggens utförande med och den del i kostnaden
för värmeledningen, som betingas av värmeförlusten per kvm av väggen, med K2, så
är totala byggnadskostnaden
Kb = Kj + K2.
Kapitaliseras den årliga kostnaden för uppvärmningen och betecknas detta tal med
K3, så blir den verkliga kostnaden för väggen
Kv = K, + K2 + K3.
I nedanstående diagram angivas värdena av K2 och K3 för en del orter i Sverige. Värdet
på K3 är uträknat med användning av ingenjör Wilhelm Dahlgrens uppgifter om speci-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
