Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Uppvärmning och ventilation samt rörinredning, av Johan Lidén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSTEKNIK. UPPVÄRMNING OCH VENTILATION SAMT RÖRINREDNING. 291
material, såsom tälj sten, eldfast tegel med kakelbeklädnad o. d. De hava något större
förmåga än järnkaminerna att magasinera värme, och i regel sveda de icke luften.
Besvärande värmestrålning kan däremot förekomma i ungefär samma omfattning som
hos järnkaminer utan skyddsmantel. Utbytet av eldningen är ungefär detsamma som
hos järnkaminer av motsvarande typer.
Kaminer hava mycket vidsträckt användning dels för tamburer och förstugor i
bostadshus, dels även för samlingslokaler, verkstads- och andra arbetslokaler.
Förestående kamintyper äro alla avsedda för eldning med ved, torv eller kolbränsle.
Det finnes emellertid kaminer även för eldning med kokgas, brännbara oljor eller
förgasade sådana ävensom för elektrisk energi. De kunna alla under vissa givna
förhållanden hava sitt berättigande, ehuru i regel driftkostnaden blir betydligt större än
med tidigare nämnda bränslen.
Emellanåt förekommer att värmeytorna hos kaminer bliva så heta, att
dammpartiklarna i luften svedas, vilket ger intryck av att »luften är torr». Att tillföra luften
fukt från vattenfyllda skålar kan giva så fuktig luft att därav vållas direkt skada. Men
även befuktning inom rimliga gränser kan icke göra den en gång svedda luften
behagligare.
Kanalsystem för gaser från särskild eldstad.
Uppvärmningsan-ordningar med i golv förlagda kanalsystem för rökgaser hava förr i tiden varit i bruk,
men sådana torde numera icke utföras.
I viss utsträckning användes för uppvärmningsändamål kanalsystem anordnat
i något väggparti hos rummet i fråga och avsett för förbränningsgaser från t. ex.
kokspis i ett angränsande kök. Muras kanalerna i rummets vägg, läggas de relativt nära
väggytan mot rummet. Vanligen anordnas tre vertikala kanaler, som gaserna ha att
passera efter varandra, innan de bortgå genom skorstenen. Kanalerna böra vara mycket
jämna med jämna övergångar mellan dem, så att icke genom virvelbildning draget
blir allt för mycket nedsatt. I stället för att anordna kanalerna inom ett väggparti,
kan man samla dem i ett kakelugnsliknande murverk vid väggen. Om för matlagningen
användes vanlig kokspis med ved-, koks- eller koleldning, kan under vanliga
förhållanden ett ordinärt rum genom här nämnda anordningar hållas fullt värmt av de från
kokspisen bortgående förbränningsgaserna, utan att någon extra eldning för
rumsuppvärmningen behöver ifrågakomma.
För rum, där eldning icke får förekomma, t. ex. garage, kan liknande
kanalsystem användas. I så fall sker eldningen i en enkel kamin, uppställd i något rum
intill garaget.
Kokspisar. För matlagning användas kokspisar eldade med ved, koks eller kol,
i stor utsträckning framförallt på orter, där kokgas eller billig elektrisk ström icke finnes
att tillgå. De vanliga kokspisarna äro att räkna bland våra mest oekonomiska
eldnings-anordningar, till stor del beroende av de stora luftläckor, som alltid förefinnas vid
ringsatser och vid föreningarna mellan de gjutna hällarna. Dessutom vållas ej obetydliga
förluster, därigenom att eldstadens dimensioner sällan äro de lämpligaste för det använda
bränslet. Även avgives till köket, där spisen är uppställd, ganska stor värme mängd.
Under varmare delen av året innebär detta direkt värmeförlust, medan däremot under
kallare delen av året den till köket avgivna värmemängden eller åtminstone en del därav
tillgodogöres för lokalens erforderliga uppvärmning. Även i fråga om skötseln av
eldningen är oftast mycket att anmärka, när det gäller kokspisar. Medan eldningen pågår,,
kan t. ex. inträffa, att varken kokning eller stekning försiggår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
