- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VII. Husbyggnad, vägar och fordon, gator, järnvägar, broar /
318

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Bostadshuset - Bostadshuset i stadsplanen, av Åke Tengelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

318

HUSBYGGNAD.

marken, dels begränsa anläggnings- och underhållskostnader för gator och ledningar,
göra en sådan större täthet ur ekonomisk synpunkt fördelaktig.

Befolkningstätheten måste graderas. I större städers centrala delar med dyra
tomter måste den ofrånkomligen bliva stor. I detta fall torde de hygieniska
betänkligheterna väga mindre; vid sådana lägen ifrågakomma näppeligen annat än
förstklassiga bostäder, avsedda för familjer som knappast bli hälsovådligt trångbodda.

För områdena i mellanrayonen, vilka mest komma att avses för
arbetarebefolkningen och varest trångboddhet inom varje särskild lägenhet blir ofrånkomlig, måste
tätheten pressas ner så långt ekonomiska förhållanden överhuvudtaget kunna medgiva.
Tomterna måste dock kunna avvinnas ett visst värde, och trafiklederna få ej bli så långa
och dyra, att de onödigtvis fördyra tomterna, »riktiga» gator kunna nämligen ej undvaras.
I ytterrayonen kan bebyggelsetätheten, då markvärdena här äro låga, än mer
nedpressas. De ekonomiska betänkligheterna gent emot gleshet bliva här föga vägande.
Stark, genomlöpande trafik får helt enkelt ej förekomma, alltså kunna gatorna utföras
på enklare sätt och med smala trafikbanor.

När på så sätt bostadsområdenas läge i stadsplanen fastslagits och deras art
differentierats, framkommer problemet om kvartersindelning och byggnadsbestämmelser.

Kvartersindelningen avser att avstycka markytor lämpliga för tomtindelning.
Formen på ett kvarter bestämmes av många hänsyn. Bortses från de faktorer, som
i praktiken vanligen äro de bestämmande, nämligen redan befintliga förhållanden,
vägar, ägogränser, terrängförhållanden m. m., kunna kraven på kvarteret
sammanfattas sålunda: det skall kunna uppdelas i ett lämpligt antal lagom stora tomter med
form och läge, som göra dem ägnade att på ett ekonomiskt sätt bebyggas med hus av
den typ, som bestämmelserna för kvarteret avse.

Givetvis ställer bebyggbarheten olika krav på tomten i ett villakvarter och tomten
i ett city-kvarter.

Villatomten för enfamiljshus avser att giva bebyggaren ett visst mått av
individuell frihet. Tomtens utnyttjande kompliceras därav, att två element av betydenhet
framträda, hus och trädgård. Husets läge i byggnadslinjen är fastlåst, men det kan
alltjämt formas så att fördelaktiga väderstreck erhållas för alla lokaler. Vid byggnadens
komposition måste tagas hänsyn till att det icke onödigtvis inkräktar på
trädgårdsutrymmet men samtidigt om möjligt skyddar trädgården för direkt insyn.

Den rationellt formade villatomten blir en rektangel med sin kortsida mot gatan:
vägarna bliva tomtfördyrande element, och ju mindre gata som kommer på varje tomt
desto lägre tomtpris kan hållas. Tomterna sammanföras gärna till stora kvarter, där
husen ligga såsom ett skyddsbälte runt trädgårdarna i kvarterets inre. Väderstrecken
bli vid dessa tomter för friliggande hus naturligtvis något mindre viktiga: man har ju
under alla förhållanden möjlighet att erhålla sol, ljus och luft.

Sådana kvarter, som skola bebyggas med enfamiljshus sammankopplade två och
två eller sammanförda till radhus, äro den föregående typen ganska lika. De krav, som
ytterligare uppkomma, äro egentligen tvenne: plan terräng så att höjdskillnader mellan
de olika husens taklister ej behöva störa helhetsintrycket, och en sådan orientering av
kvarteret att de båda parallellt med varandra löpande husraderna erhålla lämpliga
väderstreck.

I och med att kvarteret avses för helt slutet byggnadssätt, d. v. s. avses för
hyreshus, bliva kraven i någon mån annorlunda. Detta beror till stor del på att gården på
det stora hela taget förlorat sin karaktär av uppehållsplats för familjen; i
hyreshus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/7/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free