Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Bostadshuset - Bostadshuset i stadsplanen, av Åke Tengelin - Standardisering och typhus, av Hans Elliot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
HUSBYGGNAD.
stegras med det intensiva Utnyttjandet. Antalet gårdsrum blir betydande och dessas
värde ökas om gården är trevlig att se ut över. Vid sådana lägen inom ett samhälle, att
gårdsöverbyggnader bliva ekonomiskt motiverade, reduceras gårdens betydelse ur andra
synpunkter än denna och de rent hygieniska. Här är markvärdet så högt, att
gårdsutrymmet till varje tomt bör göras så litet, som ortens byggnadsordning medger, vilket
kan göras med mindre olägenhet ur allmänna trevnadens synpunkt än i förut
behandlade fall. Genom att gården överbygges minskas nämligen gårdsrummets djup under
taklisten i motsvarande grad, så att intrycket av en trång brunn i viss mån förtages.
Ur prydlighetens, d. v. s. den allmänna trevnadens synpunkt är det självklart önskvärt
att samtliga gårdsplan i kvarteret läggas på samma plushöjd.
Man kan fråga sig varför alla hyreshuskvarter nödvändigtvis skola göras slutna.
Genom att göra dem öppna på en eller kanske två sidor skulle man kunna vinna mycket,
man finge enbart gatufasader och luftigare, trevligare stadsbildningar. Tanken har
flera gånger framförts, den är bestickande, men sannolikt svårrealiserad. De praktiska
hushållsbestyr som i ett hyreshuskvarter äro hänvisade till gårdarna kunna ej
lämpligen bedrivas mot öppen gata. Tänkbart vore väl att anordna vindsutrymmen för
detta ändamål, men då kvarfinnes alltjämt svårigheten att på tillfredsställande sätt
lösa frågan om avskrädesskjul och soptunnor. Kan denna fråga tekniskt och
ekonomiskt lösas på ett sätt, som ej ställer allt för stora fordringar på de enskilda
fastigheternas skötsel, vore därmed ett synnerligen stort framsteg taget. Vidare måste nog en
sådan kvartersutformning ha till största förutsättning att från en kommunal
myndighets sida kan Utövas och verkligen Utövas sträng kontroll över de enskilda gårdarnas
anordning, vård och underhåll.
Standardisering och typhus.
Av kapten Hans Elliot.
Standardiseringssträvandena i vår tid, världsomfattande och ingripande på snart
sagt alla produktionsområden, ha icke lämnat byggnadsproduktionen i vårt land
oberörd. Om resultaten härinom ännu ej äro så framträdande som inom t. ex. den
mekaniska och elektrotekniska industriella produktionen, så beror detta i främsta rummet
därpå, att byggnadsverksamheten i väsentliga delar ännu är av Utpräglad
hantverks-karaktär, och att sålunda de omedelbara förutsättningarna för standardisering tills
vidare i väsentlig omfattning saknas. Detta vad byggnadsmetoderna beträffar, medan
inom de flesta av byggnadsmaterialproduktionens grenar standardisering ännu för få
år sedan icke i nämnvärd utsträckning vunnit tillämpning. Det är seklers nära nog
oförändrade traditioner man haft att räkna med i fråga om arbetet på
byggnadsstan-dardisering, och samtidigt hos fackmän och allmänhet ingrodd konservativ
uppfattning såväl i tekniska som smakfrågor, en uppfattning som endast småningom låter sig
länkas över i nya tankebanor. Det är också klart att åtgärder av reglerande och
fören-hetligande natur inom ett så känsligt område som konstruktion, planläggning och
inredning av våra bostadshus endast kunna och böra vidtagas steg för steg och med
iakttagande av stor försiktighet och urskillning. En så delikat uppgift som den rent
»konstnärliga» behandlingen av byggnaden, den yttre och inre formgivningen, utgör
självklart, i fråga om ett typarbete grundat på standardisering, ett än allvarligare och mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
