Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Bostadshuset - Hyreshuset i Stockholm, av A. Stark och H. Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
HUSBYGGNAD.
serna — ett gott exempel härpå är Glimmingehus i Skåne, uppfört under 1400-talets
sista år — men trä var givetvis det förhärskande byggnadsmaterialet. Vad
planläggningen beträffar följdes i båda fallen samma system: med rummen uppradade, det ena
efter det andra. Det av egyptierna, och längre fram i tiden även av romarna så livligt
tillämpade korridorsystemet är alldeles okänt. Det dyker först under 1500-talets senare
del upp hos oss, troligen infört av den store Wasa-byggmästaren, målaren och
bildhuggaren Willem Boy. Hans insats härvidlag är ett steg framåt av största betydelse
för bostadsplanens utveckling i Sverige.
Om medeltidens ständiga oro varit orsaken till att försvarssynpunkten framför
andra satt sin prägel på bostadens planlösning, så kunde den nyare tidens lugnare sam-
Fig. 553. Sjuttonhundratalsherrgård.
fundsliv i stället låta bekvämlighetshänsynen mera komma till sin rätt. Ett öppnare
och ljusare byggnadssätt utvecklas så småningom och får sin slutgiltiga utformning
i 1600-talsslotten med öppen borggård samt, i och med att flyglarna under 1700-talets
förra del fullständigt frigjordes från huvudbyggnaden, i den s. k. »herrgårdstypen» (fig.
553). De lägre ståndens bostäder förete dock inga märkbara förändringar, åtminstone
inte lantbefolkningens.
1753 utkom »Fyrtio Wåningshus» av Wijnblad, en samling typritningar med
beskrivningar, ett verk som vi nog få tillmäta den allra största betydelse för våra
1700-talsherrgårdars gestaltning. Planerna karakteriseras av mycket knepiga lösningar av
kommunikationsproblemet mellan de olika rumsgrupperna, dock städse med strängt
iakttagande av symmetri i fasaderna och en arkitektoniskt genomförd rumsbildning
(fig. 554).
I städerna ha särskilda förhållanden gjort att bostaden stundom fått en avvikande
utformning. Tomtmarkens stigande värde genom en alltjämt ökad befolknings hop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
