Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Bostadshuset - Hyreshuset i Stockholm, av A. Stark och H. Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSTADSHUSET. HYRESHUSET I STOCKHOLM.
343
Fig. 559. Plan av Narvavägen 31, år 1888.
Dessa krav på plandisposition bibehålla sig ända till krigsåren. Dock börjar under
de sista åren före krigsutbrottet serveringsrummet att åter allmänt förläggas inuti
byggnadskroppen (tack vare det elektr. ljuset), och det mörka duschrummet, stort
nog för ett badkar, smyger sig in. Hallen är dock fortfarande direkt belyst. De
följande illustrationerna visa denna utvecklingsgång.
Observera å fig. 560, plan till hörnhus vid Odengatan och Dalagatan, alla de
utrymmen mellan de yttre trapptornen, som ha direkt ljus och luftning! Huset uppfördes
1898—1899 efter delvis omarbetade
ritningar av arkitekterna Dorph &
Höög och visar det fullständiga
genombrottet av de i Bünzowska
huset framkastade idéerna.
Fig. 561, Grevgatan 7 av Erik
Lallerstedt 1902, visar samma
tendens, men ljusbehovet har här
tillfredsställts genom införande av 2
extra ljusgårdar, tillåtna i »gammal
stadsdel». Här ha vi också
huvudtrappans spindelmur ersatt med
hissschakt. Observera även den på grund
av alla burspråken buktade
fasad-linjen, möjliggjord genom
järnbalks-konstruktionerna — även uppåt börja
husen svälla ut, och våningsantalet
stiger. Arkitektfirman Hagström &
Ekman, som har utformat ett stort
antal hyreshus från början av
1900-talet, arbetar till det yttersta efter
denna linje i kv. Bodarna,
Dramatiska teaterns närmaste granne
å Strandvägen, där vi redan ha 7
våningar. Den å fig. 562 avbildade
planen från kv. Vattuormen, ritad
1907 av nämnda firma, är typisk
för denna och över huvud taget
för byggnadssättet åren 1906—1913.
Rummens bruttomedelyta är 37 kvm.
Fig. 563 kv. Isbrytaren, ritad 1902 av arkitekt Svanberg, är också en
genombrottstyp. Det visar nämligen den minsta lägenhetstypen (medelyta 25.5 kvm brutto
per eldstad), nu försedd med tambur och w.c. inom våningen eller från
trapp-planet — hittills förlädes alltid smålägenheternas bekvämlighetsinrättningar nere på
gården.
Den typiska utformningen av trappans plan, som vi iakttogo redan å fig. 560, är
här skickligt utnyttjad för att få tillräckligt antal ingångar. Så är även förhållandet
med det å fig. 564 avbildade huset n:r 23 kv. Kadetten, arkitekterna Dorph & Höög
(1906), där från vilplanet mitt i trappan dels ingång till en lägenhet åt gården, dels
balkong anordnats. En av dessa smålägenheter har serveringsrum, och jungfrualkov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
