Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Bostadshuset - Typiska moderna bostadshus i Köpenhamn, av J. Hebert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
HUSBYGGNAD.
snabbgående förstadstrafiken har omöjliggjort den utflyttning till förorterna, som
annars skulle hava medfört en sundare lösning av överbefolkningsproblemet. I stället
har frampressats den höga hustypen för att tillfredsställa den ständigt ökade efterfrågan
av nya bostäder så nära stadens centrala delar som möjligt. Tendensen i det moderna
flervåningshuset har gått i riktning av ett enklare och mera rationellt byggnadssätt
med avseende på konstruktiv och arkitektonisk utbildning, och myndigheterna ha i
förenklingar och därmed tillkännagivit sitt
intresse för saken. För ett kvarts sekel sedan
funnos c:a 12—13 000 lediga bostäder i
Köpenhamn, vilket naturligtvis medförde stora
sänkningar i hyrorna, som förblevo relativt
låga till under mitten av världskriget, då
byggnadskostnaderna i Köpenhamn stego c:a
200 %. Hyrorna stego emellertid icke i
proportion till byggnadskostnaderna, ty
regeringen ingrep och fastställde maximihyror
för alla gamla lägenheter, uträknade efter
byggnadskostnaderna för nybyggda
bostäder under världskrigets början.
Dessa ingrepp från regeringens sida
omöjliggjorde snart allt privat bostadsbygge, och
då bostadsbristen ökades alltjämt, blev
ställningen så småningom ohållbar, så att staten
och Köpenhamns stad i förening försökte att
öka intresset för nytt bostadsbygge med att
giva ett direkt offentligt bidrag på 20 % av
byggnadskostnaderna samt vissa
skattelind-ringar. Detta tillskott ökades sedan till 40 %,
och nu först började bostadsbyggandet att
taga fart igen.
Men det var dock under en något annan
form, än man varit van vid, i det nämligen
nu uppstodo de så kallade
»Anddsboligförening en, alltså kooperativa föreningar, som
mot en kontant insats bygga bostäder åt sina
medlemmar.
Dessa bostadsföreningar, jämte
Köpen
hamns kommun, ha som byggherrar i stort sett fyllt Köpenhamns behov av
bostäder under de senaste åren. Där hava under de senaste 10 åren uppförts c: a 36 000
nya lägenheter med’ hjälp av sådana offentliga bidrag, men icke desto mindre fanns
där omkring d. 1 januari 1926 en bostadsbrist på c:a 7 000 lägenheter i Köpenhamn.
Nu äro dessa direkta offentliga tillskott upphävda och i stället ersatta av vissa
förmånliga byggnadslån från stat och kommun.
Bostadsföreningarna, som dock tyvärr icke alla äro baserade på sunda
grundprinciper, ha i många fall på förtjänstfullt sätt inverkat på tidigare byggnadsmetoder; bl. a.
ha de revolutionerat kvarterens bebyggande, i det dessa kooperativa företag hava haft
möjligheter att bebygga hela kvarter på en gång (fig. 573—575). Därvid har man fått
Fig. 573. Några typiska kvartersbebyggelser i
Köpenhamn, äldre, småplottriga, och nyare, öppna
och slutna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
