Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Bostadshuset - Typiska moderna bostadshus i Köpenhamn, av J. Hebert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
HUSBYGGNAD.
arbetsbesparande utförande av de olika arbetena i bostadshusen, vilket även bidrager
till att nedbringa byggnadskostnaderna.
Sanitära installationer (fig. 580). Alla installationer, sanitet, värme och
ljus, böra projekteras, så att ej mer material än nödvändigt åtgår, och så att arbetskraften
utnyttjas så rationellt som möjligt. Därför bör man använda standardmodeller och
dimensioner, som förekomma direkt i handeln. Därigenom undvikes t. ex. vid
förgreningar alla besvärliga och kostsamma avskärningar av grenrör och inpassningar av
små rörstumpar och dyl., som allt är i uppenbar strid med standardiseringsidén. Så
länge man ej insett detta, är det för tidigt att standardisera köksinredningar o. dyl.
Man har på vissa håll i Köpenhamn försökt att utföra sina sanitära installationer i
badrum, toalettrum och kök uteslutande med användning av de i handeln förekommande
normaltyperna utan någon tillpassning, och metoden har visat sig i högsta grad
arbetsbesparande. Uppgiften har i första hand varit att medelst försök noga bestämma rätta
avstånd mellan olika föremål, som ha avlopp till samma stammar. Dessa mått påsättas
ritningar i större skala av ifrågavarande rum, och installatören har sålunda klara
instruktioner att följa. Avloppsstammarna med sina förgreningar uppsättas innan
be-tonggjutningen verkställes, emedan man då får stammen direkt ingjuten i betongen och
håltagning undvikes, samtidigt som arbetet vid uppsättningen betydligt underlättas.
Vattenledningar uppsättas däremot först sedan betonggjutningen är utförd, men
för att slippa bilning i betongen avsätter betonggjutaren hål för vattenledningar efter
installatörens ritningar. Betonggjutaren ansvarar alltså för håltagningen, varför
»be-tongbilaren» är praktiskt taget ett okänt begrepp i Köpenhamn. Dylika överflödiga
arbeten fördyra installationsarbetena i onödan, vilket kan undvikas genom utnyttjande
av materialets och arbetskraftens alla naturliga möjligheter.
Alla dessa ansträngningar för att nedbringa byggnadskostnaderna för bostäder
ha icke varit utan resultat och kunna sägas vara uttryck för den uppfattningen, att
det är dålig samhällsekonomi att köpa sig bekvämligheter på bekostnad av det
väsentliga och viktigaste i lägenheten, nämligen rummens antal, och osund socialpolitik att
placera så många familjer som möjligt på så liten plats som möjligt. Om man sätter
byggnadskostnaderna i Köpenhamn 1914 till 100, äro dessa i dag c:a 175. Priset för
ett sexvånings bostadshus är i dag c:a 30 kr per m3 och hyran i dessa hus ligger
omkring 12—15 kr. per m2 per år.
Dessa relativt låga priser äro orsak till att t. ex. enrumslägenheten är mycket
sällsynt i synnerhet för familjer. Genomsnittslägenheten är på 2—3 rum och kök. En
lägenhetstyp, som har blivit mycket vanlig och populär i Köpenhamn, är 2 rum,
kammare och kök, i det kammaren till vissa ändamål kan tjänstgöra som rum, t. ex.
barnkammare, studierum eller matsal, vilken senare ju i allmänhet är alldeles för stor för
mindre lägenheter.
Bruttoarealen av de olika lägenhetstyperna i nya bostadshus är ungefär följande:
2 rum 60 m2
2 rum m. kammare 71 »
3 rum 77.5 »
3 rum m. kammare 87.0 »
Utformningen av de moderna stora bostadshusen, de största innehållande över 300
lägenheter, och minsta lägenhetstyp 2 rum och kök, bryter absolut med den tidigare
kända formen för bostadsbygge, i det man här ställts inför nya problem, sociala och
ekonomiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
