Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landsvägar och landsvägsfordon, av H. Liljestrand och E. Paul Wretlind - Landsvägsfordon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDS VÄGSFORDON. 395
Motorfordon. Över hela jorden sätta motorfordonen nu sin prägel på
vägtrafiken. Motorcyklar, små, lätta personautomobiler, öppna och täckta turistbilar
för långfärder, omnibusar, små paketvagnar, lastbilar med från 1 till 10 tons
lastförmåga samt specialvagnar och släpvagnar förekomma i allt större antal på små och stora
vägar.
Utrymmet medger icke en ingående redogörelse för motorfordonens korta men
snabba utveckling och det stora antal uppfinningar, som tillsammans bilda en modern
automobil. Här kan endast omnämnas de viktigaste av dessa uppfinningar med
särskilt beaktande av de konstruktionsdetaljer, vilka dels betinga särskild hänsyn vid
vägarnas byggnad och underhåll och dels göra motortrafiken särskilt nyttig.
Den första automobilen tillkom som en direkt följd av ångmaskinens uppfinnande
i slutet av 1700-talet. Drivkraften var ånga och det nya fordonet betraktades till en
början mest som ett kuriosum. De ångdrivna automobilerna förbättrades emellertid
och under förra hälften av 1800-talet gingo dylika vagnar i passageraretrafik i
England. Med hänsyn till den allmänna säkerheten blevo de likväl förbjudna. —
Uppfinnandet av explosionsmotorn, vilken som bränsle använde bensin eller gasolja, blev
impulsen till automobilens snabba populariserande. Tysken Daimler konstruerade
den första praktiskt användbara automobilen med bensinmotor år 1885 och hans idéer
upptogos och utvecklades i Frankrike och U. S. A.
Den grund väsentliga skillnaden mellan ett fordon för dragare och ett motorfordon är
ifråga om framdrivningssättet; det förstnämnda dragés fram av en utom fordonet
anbragt kraft, dragaren, varemot det sistnämnda drives fram genom att två eller fyra
av fordonets hjul kring vrid as av motorns kraft.
Det dragna fordonets åverkan inskränker sig till ett vertikalt tryck på vägen;
endast vid bromsning påverkas körbanan av nämnvärda krafter, parallella med vägytan.
— Motorfordonets icke drivna styrhjul rulla fram på vägen på ovan beskrivna sätt,
men drivhjulen, som utföra sitt arbete genom att draga sig själva fram, påverka
körbanan genom friktionskrafter.
De pneumatiska gummiringarna suga dessutom rätt upp från vägen och
motorfordonets hjul verka därför på följande tre sätt på körbanan: 1) tryckande och stötande
nedåt, 2) dragande längs med och (i kurva) tvärs över och 3) sugande upp från
körbanan.
Det övervägande flertalet motorfordon äro nu försedda med hjul, beslagna med
massivgummi, halvmassivgummi (»cushion») eller luftgummi. De hårda stötarna från
de gamla stålringade vagnarna förändras därigenom till ett mjukt fjädrande tryck.
Denna fjädringsförmåga utgör just den största fördelen av den pneumatiska ringen
gentemot den forna järnringen. Utan sagda fjädring skulle fordonet skaka sönder vid
höga hastigheter, även om vagnsfjädrarna voro av yppersta slag. Dessutom ligga
åtskilliga vagnsdelar, t. ex. hjul, axlar m. m. under fjädrarna och komma således ej i
åtnjutande av dessas verksamhet. Denna s. k. ofjädrade vikt gör ringens fjädring särskilt
betydelsefull. — Hjulringsbredden är vanligen större relativt hjultrycket på
gummiringarna än på stålringarna och de förra krossa därför i mindre grad sönder svaga delar
av vägens slitlager än hästfordonens hjul.
En särskild anordning möjliggör automobilens framförande i kurva, nämligen
den s. k. differential- eller kardanväxeln, som medgiver, att de båda drivhjulen löpa
med olika hastighet. Detta är givetvis nödvändigt, då ju ytterhjulet i kurva har längre
vägsträcka att tillryggalägga än innerhjulet. Kardanväxeln förenar medelst koniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
