Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Velocipeden, automobilen och motorcykeln, av E. Hubendick - Den motordrivna vagnen; automobilen och motorcykeln - Den nutida automobilens konstruktiva anordning - Moderna strävanden på automobilområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
VELOCIPEDEN, AUTOMOBILEN OCH MOTORCYKELN.
de två bakhjulen att rotera med samma hastighet åt samma håll. Kommer vagnen åter
i en kurva, så måste på samma tid de båda hjulen gå olika långa vägsträckor; hjulet på
kurvans yttersida en längre vägsträcka än hjulet på kurvans innersida. Det är nu
som differentialen träder i verksamhet. Kugghjulen med axlarna fästa i
differentialhuset komma ej längre att verka blott som kopplingar eller spärrar utan att samtidigt
verka såsom kugghjul och sakta vrida sig kring sina tappar, så att de två bakhjulen
komma att gå olika fort, d. v. s. så att vardera på den lika tiden hinner gå sin vägbana.
Denna inställning sker dessutom så, att de båda bakhjulens drivkraft vid vägbanan
alltid blir lika. Differentialen är därför en av automobilens viktigaste delar.
Det må nämnas att flertalet av de här såsom exempel anförda
konstruktionsrit-ningarna tillhöra Scania-Vabis- och Tidaholmsvagnar.
Av den övriga utrustningen må blott nämnas kylaren och den elektriska anläggningen.
Kylaren är en av tunna plåtrör sammansatt behållare med mellan rören gående
luftvägar. Det i motorn uppvärmda kylvattnet inkommer i kylarens rör upptill. Genom
luftvägarna suges av kylarefläkten samtidigt kall luft, vilken avkyler vattnet i kylarerören,
så att detta under sin gång till kylarens undre del avkyles innan det ånyo ingår i motorn.
Den elektriska anordningen är numera i allmänhet sådan, att tändning,
igångsättning och belysning tillhöra samma system, bestående av laddningsgenerator,
ackumu-latorbatteri, igångsättningsmotor och magnetapparat. Utan att ingå på någon närmare
förklaring visas i fig. 869 ett kopplingsschema.
Moderna strävanden på automobilområdet.
Av det föregående har framgått att automobilen är en utomordentligt komplicerad
maskin, eller rättare sagt, ett mycket invecklat maskineri. Det är även tydligt att i ett
dylikt maskineri finnas många delar, vilka kunde önskas bättre eller ändamålsenligare.
Det finnes sålunda problem av mångahanda slag på automobilområdet, några av dem
skola här omnämnas.
När en automobil går fram på rak horisontal väg med någotsånär stor hastighet,
utövar luften ett betydande motstånd mot dess rörelse. Större delen av den av maskinen
utvecklade energien åtgår för övervinnande av luftmotståndet. Minskat luftmotstånd
betyder sålunda minskad motor och därmed minskad bränsleförbrukning pr mil.
Minskat luftmotstånd uppnås genom att giva vagnen en form som medför minsta
luftmotstånd, s. k. strömlinjeform. En del försök att utbilda automobilen på sådant sätt hava
gjorts. Fig. 870 visar den av Rumpler föreslagna s. k. droppformade automobilen,
vid vilken motorn förlagts i vagnens bakre del. Ett annat exempel visar fig. 871, ett
av Persu utarbetat förslag. Ingendera av vagnarna är ju synnerligen vacker. Särskilt
den senare, jättelarven med sina stora ögon, är ju nästan skrämmande. Men måhända
komma vi att vänja oss vid dessa former, om ej annat så för den dyra bensinens skull.
De flesta strävandena hänföra sig emellertid till utväxlingsproblemet. Vid
igångsättning av vagnen måste först en stor utväxling inläggas, därefter, sedan en viss
hastighet uppnåtts, en mindre och när så hastigheten ytterligare ökat en ännu mindre
utväxling. Detta kräver en hel del skicklighet och övning och betraktas som en olägenhet.
En strävan är därför att kunna konstruera en kontinuerlig utväxling, vilken utan förarens
direkta ingripande automatiskt eller i varje fall kontinuerligt t. ex. efter graden av
ned-trampning av en pedal inkopplar den lämpligaste eller önskade utväxlingen. Ett stort
antal dylika utväxlingar hava föreslagits. Den äldsta är den s. k. friktionsskivan, vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
