Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Velocipeden, automobilen och motorcykeln, av E. Hubendick - Den motordrivna vagnen; automobilen och motorcykeln - Motorcykeln - Motorfordonets egenskaper med hänsyn till trafikfordringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
VELOCIPEDEN, AUTOMOBILEN OCH MOTORCYKELN.
motor. En vagn anbringas under vardera foten, såsom fig. 889 åskådliggör, och man
kan färdas 30 å 40 km pr timme. Motorcykeln anses ej såsom ett alldeles ofarligt
fortskaffningsmedel. Motorrullskridskon torde emellertid vara vida riskablare och
kommer nog ej att vinna större användning.
Motorfordonets egenskaper med hänsyn till
trafikfordringarna.
Fig. 890. Karakteristika för en bilmotor.
Hos en motorvagn arbetar den drivande motorn vid mycket olika varvantal,
beroende på huru stor vagnens hastighet är samt huru växlarna i växellådan ligga. Den
arbetar även vid mycket olika belastning, beroende på motståndet för vagnens
framförande samt även i detta fall huru växlarna ligga. Att differentiera denna oändliga
mångfald av möjligheter låter sig ej göra. Man måste nöja sig med att studera vissa
viktiga gränsmöjligheter för att
mellan dessa gränser finna
områden, vilka då gränsfallen äro
kända tillåta ett överblickande
av de mellanliggande områdena.
Vi skola till en början
förenkla vårt problem för att
kunna taga hänsyn till de
egenskaper hos den drivande
motorn, vilka dels tvinga till vissa
konstruktiva anordningar, dels
möjliggöra övervinnandet av
de motstånd, som vägens
egenheter medföra. Det
gränstillstånd vi därvid måste utgå
ifrån är motorns maximieffekt
vid de olika varvtal, vid vilka densamma kommer att arbeta, under antagande av att
motoraxeln genom någon lämplig transmission med eller utan utväxling av given
storlek är förbunden med vagnens drivhjul. Man brukar kalla detta samband mellan
motoreffekt och varvtal för motorns effektkurva och denna är den karakteristika för
motorn, vilken vid bromsprovningar vanligen upptages i och för att lära känna motorns
egenskaper. Denna kurva A, mätt i hästkrafter vid olika varvantal för en viss motor,
återgives i fig. 890. Vi se att motorns effekt ökar med ökat varvantal, varvid dock
ökningen så småningom avtager, så att vid ett visst varvantal motorns effekt når sitt
maximum, i detta fall 29 hkr vid 1 400 varv pr min. Ökar varvantalet ytterligare
sjunker effekten. Kurvans form beror av konstruktiva detaljer, vilka i detta
sammanhang sakna intresse.
Ur effektkurvan kan momentkurvan B, fig. 890, utkonstrueras och ur denna åter
kan, då utväxlingen är bekant och förutsatt att några mekaniska förluster ej förekomma
inom vagnens maskineri, dragkraften uträknas. Dragkraftkurvan erhåller därvid samma
form som momentkurvan, blott med annan skala, varför vi även kunna betrakta kurvan
B såsom dragkraftkurva eller den kraft, med vilken hjulen framdriver vagnen på vägen,
om vi tänka oss motorn insatt i en automobil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
