- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VII. Husbyggnad, vägar och fordon, gator, järnvägar, broar /
565

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Gator, av Erland Hedström - Parker och planteringar - Gaturenhållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GATURENHÅLLNING.

565

centralare och tätt bebyggda stadsdelar,
äro att lyckönska. Genomsnittskostnaden i
svenska städer för parker och planteringar
rör sig om 2 å 3 kr per invånare.

Genom att här och var, där så kan
lämpa sig, tillåta uppförandet av högre
byggnader än normalt, kan under vissa
förhållanden skapas ekonomisk möjlighet
att åstadkomma större utrymme för parker
och öppna platser än eljest vore fallet.

De mest kända parker i världen torde
vara Hyde Park i London, Central Park i
New York, Boulognerskogen i Paris och
Tiergarten i Berlin. I vårt land torde
Humlegården och Djurgården i Stockholm,
Slottsskogen i Göteborg och Kungsparken
i Malmö vara de mest kända. I storlek äro
de givetvis relativt obetydliga i jämförelse
med de nyssnämnda, av vilka
Boulognerskogen — förmodligen den största park i
världen — omfattar 872 har, ett område
lika stort som Norrmalm och Kungsholmen
i Stockholm sammantagna. Central Park i
New York är icke mindre än 4 km lång och
0.8 km bred (320 har), och Hyde Park i

London är ungefär lika stor som hela Kungsholmen i Stockholm. Det värdefullaste
parkområde i världen torde vara den berömda parkanläggningen på yttersta udden
av Manhattanhalvön i New York.

Fig. 937. Träd i tomtgränsen; vackert inslag i
gatubilden.

Gaturenhållning.

Renhållningen av gatorna var ursprungligen icke något kommunalt åliggande,
utan fastighetsägarna fingo själva var och en hålla rent för egen dörr. Numer tillämpas
i vårt land såväl kommunal som enskild renhållning; fullständigt genomförd är dock
kommunaliseringen endast i ett fåtal städer (exempelvis Stockholm, Huskvarna,
Falköping, Djursholm, Skellefteå, Mariefred). Fördelarna av detta system äro också
mycket omtvistade. Vid vissa tillfällen, såsom starka snöfall och hastigt inträffande
halka, har det visat sig svårt att hinna med arbetet på en hand, åtminstone har detta
varit fallet i Stockholm. Så t. ex. blir sandningen av trottoarerna ofta mycket försummad,
med påföljd att antalet gatuolyckor på grund av halka alltid är högst avsevärt.

Den privata renhållningen genom husägarnas försorg i mindre och medelstora
städer sker vanligen genom sopning av gatan 2 gånger i veckan och utföres vanligen av
fastigheternas gårdskarlar. Å torg och allmänna platser ävensom å de gatudelar, som
ligga utmed stadens egna fastigheter, utföres arbetet i regel av stadens eget folk eller
särskilda entreprenörer.

Till gaturenhållningen hör vanligen förutom den rena sopningen av gatorna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/7/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free