Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Gator, av Erland Hedström - Gatubelysning - Den nutida gatutrafiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GATUBELYSNING.
569
Fig. 942. Effektiv gatubelysning i Chicago.
I slutet av 1870-talet konstruerade Edison de första praktiskt användbara elektriska
glödlamporna, och samtidigt började i Amerika ett rastlöst arbete för tillgodogörande
av det nya belysningsmedlet. Vid en elektrisk utställning i Paris år 1881 demonstrerade
Edisonbolaget en stor samling
elektriska lampor och material, och
redan påföljande år öppnades i New
York världens första elektricitetsverk
för distribuering av ljus i stor skala.
I Stockholm gjordes år 1881 det
första försöket med glödlampsbelysning,
och det första elektricitetsverket för
stordrift öppnades år 1892.
Elektriciteten har sedan dess alltjämt vunnit
terräng på bekostnad av lysgasen,
och en märklig förändring i
gatubilden har härmed inträtt. Medan
gatorna tidigare i bästa fall lågo i
halvdunkel, erbjuda de numer,
illuminerade av elektriska gatlyktor,
fordonens belysningsanordningar, väl
upplysta butiksfönster och fasta eller
rörliga ljusreklamer i skiftande färger,
efter mörkrets inbrott en lysande och
suggestiv anblick, som ger den
moderna storstaden en ny och säregen
prägel.
Huvudprinciperna i den moderna
belysningstekniken syfta till
åstadkommandet av en kraftig, jämnt fördelad och så litet bländande gatubelysning som
möjligt. Tack vare det elektriska ljuset och lättheten att manövrera detsamma,
varhelst än ljuskällan är belägen, har man i stort sett lyckats lösa belysningsproblemet,
men utan tvivel kommer tekniken i detta avseende ännu med många överraskningar.
Kostnaderna för gatubelysningen är en ingalunda oväsentlig del i gatubudgeten,
ofta överstigande utgifterna för gatornas underhåll. Så är åtminstone fallet i
Stockholm, där gatubelysningen för c:a 420 000 m gator och vägar belöper sig till omkring
2 milj, kr per år eller nära 5 kr per invånare, medan hela gatuunderhållet högst rör
sig om en milj, kronor. I mindre och medelstora städer uppgår kostnaden i medeltal
till c:a 2 å 3 kr per inv. och 1 å 2 kr per l.m gata. I Londons City går gatubelysningen
på c:a 6.50 kr/l.m, i Westminster på c:a 4.ooochi stadens utkanter på 1.50 å 2 kr/l.m.
DEN NUTIDA GATUTRAFIKEN.
Att gatutrafiken i städerna tilltagit så avsevärt beror givetvis i främsta rummet
på kommunikationernas utveckling, som givit anledning till att nutidsmänniskan,
speciellt i staden, rör på sig mycket mer än förr och detta i högre grad ju större staden är.
Så har exempelvis konstaterats, att på varje invånare i New York kom år 1913
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
