Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägsspårets uppbyggande - Förarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
JÄRNVÄGAR.
Utom dessa tekniska bestämmelser finnas andra, som reglera antalet vatten- och
kolstationer samt dessas kapacitet och avstånd från varandra, så att behovet av vatten
och kol för tågens framförande kan tillgodoses. Vidare skola mötesstationer eller
mötesplatser för såväl vanliga trafiktåg som för tåg för militära och andra ändamål finnas i
tillräckligt antal, så att genomförandet av de avsedda tidtabellerna möjliggöres.
Beträffande undersökning, stakning och tekniska bestämmelser för smalspåriga
järnvägar likna dessa i tillämpliga delar de för bredspåriga banor gällande.
En angelägenhet, som vid undersökning av en järnväg måste särskilt beaktas, är
korsningar med andra kommunikationsleder, såsom vattendrag, kanaler, landsvägar
o. dyl. Särskilt korsningar med landsvägar måste med tanke på den numera oerhört
ökade automobiltrafiken å vägarna ägnas all uppmärksamhet. Där så är möjligt,
för-lägges därför landsvägen numera över eller under järnvägen, och ofantliga summor
ha nedlagts och nedläggas alltjämt härpå till betryggande av trafiken på de båda
varandra korsande samfärdslederna. I flera länder såsom t. ex. England äro korsningar
mellan järnväg och landsväg i banans plan alldeles förbjudna, medan i andra länder
med stark trafik å vägarna korsningar i banplanet i så stor utsträckning som möjligt
frivilligt undvikits vid järnvägarnas planerande. De, som trots allt måst så utföras från
början, ha sedermera, där förhållandena så medgivit, ombyggts, varvid man lett
vägarna antingen genom vägportar under banan eller å viadukter över densamma. I Amerika,
där trafiken å landsvägarna under senare år vuxit till en tidigare oanad intensitet, vålla
vägkorsningarna med järnvägarna i samma plan stora bekymmer och svårigheter. Både
tekniskt och ekonomiskt sett är det omöjligt att ens inom närmaste människoålder
kunna avlägsna befintliga vägövergångar i banplanet. Vederbörande myndigheter äro
emellertid överens om, att allt måste göras för att minska den med dessa övergångar
förenade olycksrisken. Vid vägövergångar i banplanet, vilka icke kunna borttagas och
ersättas med spårfria korsningar, äro därför tydliga tecken eller signaler föreskrivna,
varav man från vägen kan se, om tåg nalkas eller icke. Denna strävan att införa
effektivt skyddande korsningar gör sig gällande i alla länder. I Sverige ha nyligen införts
reglerande bestämmelser härutinnan, och sedan några år ha ljussignaler av Aga-typ
införts vid vägkorsningar i banplanet. Se vidare härom å sid. 699.
Vad så själva undersökningen och stakningen av järnvägen beträffar, så kan som
självklart sägas, att en järnväg icke kan planeras på karta eller på papperet, utan dessa
arbeten måste huvudsakligen försiggå i själva terrängen. Med tillhjälp av härför
konstruerade instrument och verktyg företages först en orienterande besiktning av
terrängen, där järnvägen önskas förlagd — okulärbesiktning — varefter med ledning av vad
därvid framkommit ett första förslag till läge av linjen kan fixeras. Sedan följer den
mera noggranna och detaljerat utförda undersökningen och stakningen, vilket på
slättlandet icke erbjuder svårighet, men däremot i kuperad terräng och i bergstrakter oftast
innebär för järnvägsingenjören omfattande och besvärliga arbeten och beräkningar.
Vid dessa undersökningar och linjestakningar skola beaktas alla på
järnvägsföretaget inverkande faktorer, av vilka en del ovan antytts, varjämte genom alternativa
linjers uppstakning, där så befinnes behövligt, jämförelser skola uppdragas mellan olika
lägen för järnvägen ifråga och jämförande beräkningar dem emellan uppgöras. Som
förut berörts, skall resultatet av undersökningar och stakningar framvisa en linje, som
är billigast i anläggning och fördelaktigast i drift.
Jämnlöpande med nämnda undersökning och stakning av järnvägen skall linjen
avvägas, varvid dess höj dläge fastställes å uppritad profil. Med ledning härav inlägges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
