Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Tunnlar - Beskrivning av några större tunnelanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TUNNLAR. BESKRIVNING AV NÅGRA STÖRRE TUNNELANLÄGGNINGAR. 737
tåg dagligen passerade genom tunneln, blev det nödvändigt att anordna maskinell
luftväxling, och år 1902 blev en sådan anläggning enligt system Saccardo färdig. För
tunnelbevakningen finnas på varje kilometer klocksignaler och telefon. Numera är
Gott-hard-banan i sin helhet elektrifierad.
Detta storartade tunnelarbete planerades och leddes med glänsande skicklighet
av den berömde ingenjören Louis Favre, så länge denne levde; han avled nämligen
helt plötsligt mitt under arbetet inne i tunneln ett år före genomsprängandets fullbordan.
Simplon-tunneln. Under det att S:t Gotthard-tunneln för norrifrån kommande
tåg genom alperna till Italien, förmedlar Simplon-tunneln trafiken från västra delen
av Schweiz till Italien. Redan i mitten av 1800-talet sysslade framstående
järnvägs-ingenjörer med problemet att föra fram järnväg genom de penniniska alperna. Men
först år 1891 framkom ett förslag, som ansågs kunna realiseras och avsåg sprängandet
av en 20 km lång tunnel från Brig på schweiziska sidan till stationen Iselle på italienska
sidan. Emellertid dröjde det ända till år 1898, innan alla underhandlingar och
förarbeten voro slutförda, så att arbetena kunde börja. Det första spränghålet
maskinborrades därefter på norra sidan den 22 november 1898 och på södra sidan den 21
december samma år.
Redan från början hade man klart för sig, att till följd av bergets höjd över den
planerade tunneln, 2 135 meter, den i tunneln rådande temperaturen skulle bli
avsevärd och densamma beräknades till —f-42° C. Detta föranledde entreprenören att i och
för åstadkommande av effektiv ventilation bredvid själva spårtunneln samtidigt
utspränga en mindre paraUdltunnel, som i första hand skulle tjäna uteslutande som
luftkanal. Denna utsprängdes på ett avstånd av 17 meter från huvudtunneln och stod i
förbindelse med denna medelst tvärgångar med 200 meters mellanrum. Under byggandet
kom emellertid denna sidotunnel att användas jämväl för vattenavledning och för
materialtransport, varjämte den i övrigt planerades så, att den i en framtid, då
dubbelspår bleve nödvändigt, skulle kunna utsprängas till tunnel för ännu ett spår.
Simplon-tunnelns nordända ligger 686 meter över havet, sydändan 633 meter
över havet och högsta punkten i tunneln 705 meter över havet. Huvudtunnelns bredd
är 5 meter och höjd 5.5 meter. Sektionsytan är 23.2 kvm. Sidotunneln utsprängdes 3.2
meter bred och 2.4 meter hög. Bergarten är huvudsakligen gnejs.
Borrmaskiner enligt system Brandt med tryckvatten användes. Dessa
borrmaskiner borrade hål med en medeldiameter av 70 mm. Alltefter beskaffenheten av berget
borrades vid varje sprängställe 6—12 hål med ett djup av 1.2—1.8 meter. För
utborr-ningen av en dylik borrgång åtgick en kortaste tid av 1 timme och 52 minuter samt
en längsta tid av 5 timmar och 57 minuter, allt efter bergartens hårdhet och
beskaffenhet i övrigt. Borrhålen gåvos en lutning mot bergväggen av 10°—20°. Vid
förändring i bergarten verkställdes först sondborrning för att undersöka och klarlägga de
framförliggande bergskiktens beskaffenhet därvid också kunde konstateras befintligheten
■och omfattningen av eventuella vattenförekomster.
Riktgången utsprängdes som bottenschakt med en bredd av 2.5—3.2 meter, en höjd
av 2.0—2.5 meter och med en sektionsyta av 5—7 kvm. Enligt arbetsbestämmelserna
skulle, sedan riktgångarna utvidgats till full tunnelsektion, sidomurar anordnas och
takvalv muras. Utsprängningen av den fulla sektionen skedde några hundra meter bakom
riktgångens främre del och med användande av de från parallell tunneln framsprängda
tvärgångarna. På nordsidan utsprängdes först hela bottenbredden till riktgångens höjd,
47—274302. Uppfinningarnas bok. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
