Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägar inom stadssamhällen - Londons tunnelbanor - New Yorks högbanor och tunnelbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
774
JÄRNVÄGAR.
sträcka är blockerad eller icke. Från Camden Town manövreras bl. a. en spårkorsning,
som ligger 500 meter ifrån ställverket, varjämte stationen stoppar och låter igångsätta
ett tåg 335 meter därifrån, utan att tåget kan ses från stationen eller något hörbart
tecken kan givas.
För att vid olycks- och andra tillfällen, då de resande nödgas avstiga och till fots
gå på spåret till närmaste station, kunna göra den ifrågakomna sträckan strömlös hava
särskilda anordningar vidtagits. Längs hela tubsträckan ha sålunda sträckts två
oisolerade trådar, till vilka tågpersonalen kan koppla en medförd telefon och efter anrop
till kraftcentralen få strömmen på sektionen avbruten. Nyligen har dock denna
anordning så ändrats, att redan så snart de båda trådarna bringas i kontakt med varandra
alarmeras kraftcentralen och inom 30 sekunder därefter är strömmen frånslagen.
Tubbana för post. I London finnes jämväl en särskild tunneljärnväg byggd
uteslutande för postbefordran. Den är c:a 10 km lång och går från Paddington till
White-chapel samt förbinder de mellanliggande viktigaste postkontoren med
huvudpost-platsen. Banan drives elektriskt. Vagnarna, som äro byggda av stål och lasta c:a 500
kg, drivas automatiskt utan tågpersonal. Där finnas tåg, som stanna vid varje
postkontor på vägen, och snälltåg, som gå med 60 km hastighet och passera de mindre
viktiga platserna. Tunneln har en diameter av 2.75 meter och ligger intill 24.5 meter under
markytan. Spårets vidd är 61 cm. Hållplatserna, fig. 1129, stå med hissar i förbindelse
med ovanför liggande postkontor.
New Yorks högbanor och tunnelbanor.
Denna storstad med sin säregna topografi och belägenhet erbjuder i
kommunika-tionsavseende ytterst svårlösta problem. I den södra spetsen av den 3 km breda och
20 km långa Manhattanön befinner sig koncentrerat allt vad till kommersiellt och
admi-strativt liv hör, medan befolkningen bor å norra delen av Manhattan samt på andra sidan
de omgivande vattnen, floderna Hudson River och East River. En typisk Citybildning
föreligger alltså. På andra sidan om den förstnämnda floden ligga förstäderna New
Jersey och Hoboken och på andra sidan om East River den betydande stadsdelen
Brooklyn. Det har alltså blivit snabbanornas sak att här leda den hastigt växande
befolkningen till och från Manhattans yttersta del, som är fylld av skyskrapor, vilka upptaga
enorma människomassor på en onaturligt liten markyta, samt sedan distribuera ut dessa
människomassor till de glesare bebyggda stadsdelar, där de ha sina bostäder. Denna
enastående »utveckling på höjden» har alltså fört till en motsvarande utveckling av
snabbtrafikväsendet, vilken utveckling saknar motstycke. Fig. 1130 visar, att vid
ut-daningen av samfärdseln i denna storstad på öar ett omfattande såväl bro- som
tun-nelbyggnadsväsen utvecklats.
Högbanor. Den första snabbanan i Manhattan byggdes i form av högbana för
ång-drift och öppnades för trafik år 1875. Tågen drogos först av en ändlös lina, driven av
stationära maskiner, vilket system emellertid snart visade sig mindre lämpligt, varför
lokomotiv redan följande år infördes. Högbanorna, som voro dubbelspåriga, utvecklades
snabbt och förlädes huvudsakligen över gatorna på järn viadukter, fig. 1131. I
Manhattans nedre del, där gatorna äro trånga, medför emellertid högbanan med sina skym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
