Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägar inom stadssamhällen - New Yorks högbanor och tunnelbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
778
JÄRNVÄGAR.
Tunnelbanor. New Yorks första tunnelbana började byggas den 24 mars 1900 och
öppnades den 27 oktober 1904 mellan stadshuset och 145:e gatan. Den utgår från
stadshuset i nordlig riktning till 14:e gatan, varifrån den fortfarande åt norr följer 4:e
avenyn till 42:a gatan, där den går åt väster till Broadway, som följes till 103:e gatan,
där den avviker åt öster till Lenox avenyn, under vilken tunnelbanan fortsätter till
145:e gatan invid Harlemfloden, Manhattanöns norra gräns. År 1908 utvidgades denna
tunnelbana från stadshuset till Battery Park vid Manhattans sydspets, varifrån banan
fördes under East River till Brooklyn, där den slutar vid Atlantic aveny.
Tunnelbanans längd är 41.4 km men har en total spårlängd av icke mindre än 118 km,
beroende på att järnvägen till en längd av 17 km är dubbelspårig, å en längd av 11.4 km
är trespårig samt till en längd av 13 km är fyrspårig. Här liksom å högbanorna användes
ett särskilt spår för iltåg, som varje morgon gå i riktning inåt City och varje afton ut
från City med hållplatser, liggande på 1.6—1.8 km:s avstånd, under det att övriga tåg
stanna vid alla stationerna, vilka ligga på c:a 400 meters avstånd från varandra.
Fig. 1134. Fyrspårig tunnelbana, New York.
Tunnelbanan är, liksom alla senare byggda, stadens egendom men utarrenderas
till privat bolag. Härvid förbehåller sig dock staden ett bestämt inflytande på de inom
staden befintliga snabbanornas läge, drift och biljettpriser. För planerandet,
utförandet och utarrenderingen till privata bolag av snabbanor gäller en för staten New York
gällande lag, som reglerar snabbtrafikväsendet i städer med mer än en million invånare
och som under namn av Rapid Transit Act gällt alltsedan år 1891. Denna lag har
givetvis moderniserats men har fortfarande som ledande huvudprincip den, att
tunnelbane-byggnader, såsom belägna i stadens grund, skola utföras med stadsmedel och vara
stadens egendom, men att driften av dem kan på viss tid överlämnas till en privat
arren-dator, vilken då åligger att utrusta banan med härför nödiga anläggningar och
trafikmedel. Kontrollerande organ över de privata arrendatorernas skötsel är ett på visst
sätt sammansatt utskott enligt en särskild förordning, »Public Service Law». Utskottet
utarbetar själv eller prövar inkomna planer, förslag och avtal för nya samfärdsleder och
samfärdsmedel inom sitt verksamhetsområde samt övervakar och kontrollerar deras
utförande.
Sektion av tunnelbanorna. Tunnelbanorna byggdes från början med
rektangulär sektion i öppet schakt omedelbart under gatuplanet. Denna tunnlarna,s
placering innebar många fördelar bland vilka må nämnas: bekväma förbindelser mellan
gata och stationer samt enkla ventilationsanordningar. Taket bildades av järnbalkar,
som uppburos av sido- och mittelstöd av järn. Mellan tak- och sidobalkarna äro
betong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
