Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
850
BROBYGGNADER.
Under ll:e och 12:e århundradena låg brobyggnadskonsten nästan helt nere,
och all byggnadskonst verkade mest i kyrkans tjänst. Under denna tid skapades inga
större brobyggnader, och där sådana behövdes, hjälpte man sig i stället med färjor och
flottbroar. Det var emellertid sedermera också kyrkans tjänare, som föranledde
ändring härvidlag genom den av påven Klemens III år 1189 bildade s. k. Brobrödraorden,
vars medlemmar voro Benediktiner- och Bernhardinermunkar, som verkade i Frank-
Fig. 1264. Ponte Vecchio i Florens.
Fig. 1265. Ponte S. Trinitä i Florens.
Fig. 1266. Akvedukten vid Spoleto i Perugia.
rike under 13:e till 15:e århundradet. Det var dessa munkar, som införde det flacka
valvet, stickbågen, i brobyggnadskonsten, vilket hade till följd, att spännvidderna
kunde ökas utan att därför brobanan behövde stiga i höjden, såsom fallet var vid
användning av romarnas halvcirkelvalv. Det var denna säregna munkorden, som år 1176
genom kaplanen Peter i St. Mary igångsatte byggandet av den gamla berömda London
Bridge, som i sitt ursprungliga skick och bebyggd med höga hus på båda sidor visas av
fig. 1262. Ett annat av Brobrödernas
äldsta och förnämsta mästerverk är
Rhöne-bron vid Avignon, som byggdes år 1178
(fig. 1263). Från deras verksamhet förskriva
sig också de gamla Arnobroarna i Florens,
av vilka Ponte Vecchio från slutet av 12:e
århundradet erbjuder en egendomlig
anblick (fig. 1264), därför att den är bebyggd
med hus. Den är särskilt bekant för sina
talrika guld smedsbutiker och bär en byst
av Benvenuto Cellini, guldsmedernas och
ciselörernas mästare. Nedanför denna bro
ligger Ponte S. Trinitä från 13:e århundradet med sina tre valv av 32.5 meters spännvidd.
Denna bro, som visas av fig. 1265, är särskilt bekant därför, att det här var första gången
som det elliptiska valvet eller korgbågen användes inom brobyggnadskonsten. Från denna
tid härstammar också akvedukten vid Spoleto i italienska provinsen Perugia. Denna
akvedukt, som visas av fig. 1266, är 90 meter hög och gör på grund av sina små
spännvidder mera intryck av damm eller genombruten mur än av en brobyggnad.
Framstegen inom valvbyggnadskonsten visade sig i spännviddernas ökning och samtidig
minskning av valvtjockleken och pilhöjden, d. v. s. den vertikala höjden mellan
valvringens centra vid vederlagen och vid hjässan. Djärvheten hos ett valv kan icke
uttryckas enbart genom spännviddens storlek, utan pilhöjden måste också tagas med i
betraktande. Om spännvidden betecknas med 1 och pilhöjden med f, så brukar förhål
-f
landet - benämnas pilhöjdsförhållande. Djärvheten hos ett valv kan lämpligen uttryckas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
