Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
874
BROBYGGNADER.
Även om den enkla balken har använts för spännvidder över 200 meter, så är dock
— då det gäller broar med tre eller flera spann — konsolbalken vanligare vid så stora
spännvidder, och den har utförts för spännvidder över 500 meter. Den i fig. 1326 visade
Forth-bron vid Edinburgh, som är konstruerad såsom konsolbalkbro, var länge med
sitt 521 meters huvudspann världens största bro, men den överträffades år 1916 av
Fig. 1330. Leder i balkar. L betecknar led och B s. k. blindstång för konsolbalk.
Fig. 1331. Växlande leder i balkar. Dubbla cirklar beteckna
verksamma leder i de båda belastningsfallen, då toppflänsens stänger mitt
för lederna äro så anordnade, att de endast kunna upptaga dragning.
den enligt samma system byggda bron över Sankt Zuwrence-floden vid Quebec i Canada
(fig. 1327), som har ett mittspann på 540 meter och ännu är världens största brospann.
En betydande fördel med konsolbalkbroarna är, att de till stor del kunna uppsättas
fris vä vande utan hjälp av fasta ställningar. De å verka sina murstöd på ett gynnsamt
sätt: med vertikala reaktioner vid vertikala belastningar, och de hava en gynnsammare
momentfördelning än en
enkel balk med
motsvarande avstånd mellan
stöden. För att systemet med
fördel skall kunna
tillämpas och symmetrisk
anordning erhållas, fordras
minst en trespannsbro.
Vid riklig
konstruktions-höjd, då alla bärande
delar kunna förläggas helt
och hållet under
brobanan, utbildas bottenflän-
sarna vanligen i bågform, och då konstruktionshöjden är inskränkt, så att
huvudreglarna måste anordnas ovanför brobanan, få deras toppflänsar ofta hängbroartad
linjeföring (fig. 1328). En annan stor konsolbalkbro av detta slag är byggd för
dubbel-spårig järnväg över Nord—Östersjökanalen vid Rendsburg (fig. 1329). Den ersätter en
tidigare svängbro i låg höjd och är därför byggd på 42 meters fri höjd över kanalens
vattenyta, vilket i den flacka terrängen nödvändiggör långa tillfartsviadukter, som,
för att icke få för starka lutningar på spåren, gå i långa kurvor på båda sidor om
kanalen. Liksom den enkla balken har konsolbalken den egenskapen att vara »statiskt
bestämd», d. v. s. den kan — med de förenklande antaganden, som äro vanliga att göra
— beräknas endast med användning av jämvikts ekvationer na, utan att systemets elastiska
egenskaper behöva indragas i beräkningen. Detta senare blir däremot nödvändigt
vid beräkning av s. k. statiskt obestämda system, för vilka elasticitetsekvationer måste
komplettera jämviktsekvationerna, för att ekvationssystemet skall bliva bestämt.
Spänningstillståndet i statiskt bestämda konstruktioner är oberoende av stödens
eventuella lägeförändringar och av temperaturväxlingar. De användas därför särskilt på
sådana ställen, där rörelser i stödpunkterna kunna uppkomma tillföljd av permanenta
förskjutningar av grunderna. Ej sällan är det så, att dylika rörelser uppkomma endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
