Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
882
BROBYGGNADER.
Fig. 1355. Dubbelarmad svängbro med två spår
för holländska statsbanorna över
Noordzee-kanalen vid Velzen.
Fig. 1356. Gamla vindbron vid Blå Slussen i Stockholm.
Bron, som är mycket stabil såväl i vertikal som i horisontal led och har brobanedäck
av järnbetong, har nämligen byggts för en totalkostnad av endast 165 000 kronor.
För den kombinerade järnvägs- och landsvägsbron över Lilla Bält mellan Fyn och
Jylland har uppgjorts ett förslag till hängbro med 450 meters spännvidd (fig. 1343)
för att på så sätt minska risken för äventyrlig grundläggning i sundets oroliga vatten.
Den största hängbron i Europa har
länge varit Elisabethbron över Donau i
Budapest (fig. 1344) med 290 meters
mitt-spann, men denna spännvidd är nu
överträffad av Rhenbron vid Mühlheim med
ett mittspann på 315 meter. Elisabethbron
har dubbla hängkedjor, den ena över den
andra, sammansatta av plåtar på högkant,
och avstyvningsbalken är av fackverk.
I Budapest finnes även en annan hängbro,
den gamla (fig. 1345), som är byggd av
Clark, Stephensons medhjälpare vid
Britanniabron. Över Rhen i Köln fullbordades år 1915 en hängbro med omkring
185 meters mittspann och hälften så stora sidospann (fig. 1346). Den är liksom
Elisabethbron en bred gatubro, och den spännvidd, vid vilken hängbrosystemet under
sådana förhållanden börjar kunna upptaga tävlan med konsolbalken ifråga om järnvikt,
ligger vid ungefär 300 meter eller omkring Elisabethbrons spännvidd. Kölnerbrons
avstyvningsbalkar äro massiva och ganska låga kistbalkar, hopnitade av plåt och
vinkel-järn. Detta i förening
med den för en hängbro
av detta slag
jämförelsevis korta spännvidden har
gjort, att
järnöverbyggnaden väger 2 200 ton
mera, än vad den hade
behövt väga, om bågar
med dragband blivit
använda i stället för
hängbrosystemet, som valdes
av estetiska skäl.
Häng-flänsarna för Kölnerbron
äro liksom för Elisabethbron i Budapest utbildade av plåtar på högkant. För att göra
kedjorna mera böjliga och därigenom avlasta dem från moment och därav
uppkommande böjningspåkänningar, händer det någon gång, att de utföras av plattjärn på
lågkant. På detta sätt äro de anordnade för hängbron i Breslau (fig. 1347). Den har
endast 126 meters spännvidd mellan kedjans upplagspunkter, och hängbrosystemet är
därför här ännu mindre ekonomiskt berättigat än i Köln. Även i Breslau valdes
hängbron på grund av att den ansågs erbjuda ett bättre utseende. För Elisabethbron och
Kölnerbron äro tornen för kedjornas uppläggning och portalerna rationellt utbildade
av järn liksom överbyggnaden i övrigt, men för bron i Breslau äro tunga, klumpiga
stenportaler uppmurade. Amerika är landet med de stora brospännvidderna, och där
höra hängbroarna hemma. Den största ännu byggda är den 38 meter breda gatubron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
