- Project Runeberg -  Uppfinnare och upptäckare /
2

(1911) [MARC] Author: Wilhelm Ostwald Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kulturproblemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Låtom oss taga någon specifikt mänsklig
verksamhet i betraktande, t. ex. gestaltandet af naturligt
eller råmaterial. En svarfvare må svarfva ett
piphufvud eller en konstnär mejsla en bildstod, alltid
försiggår arbetet på sådant sätt, att det färdiga
alstret står på ena, medan affallet ligger på andra
sidan, spånorna, spillrorna, som icke mera duga till
att låta forma sig till något dylikt. Detta är typen
för all ändamålsenlig verksamhet. Det är nämligen
aldrig möjligt att af det gifna råmaterialet forma
det önskade alstret så rent, att icke en del af
detsamma måste tryckas ned på ett lägre eller
åtminstone mindre värdt trappsteg. Förhållandena äro
visserligen ofta mera invecklade, enär det ser ut som
om det vore möjligt att fullständigt forma materialet
till den önskade bilden. På detta sätt ter sig
emellertid saken endast, då man icke fullständigt
ställt upp räkningen. Man skulle ju kunna säga:
bronsgjutaren gifver ju ändå all sin metall den
föreskrifna formen, men har inga spånor. Detta är
riktigt, men det brännmaterial, med hvars tillhjälp
han smält sin brons, har brunnit upp och kan icke
mera tjäna till att smälta annan brons. Och så
förhåller det sig i hvarje annat fall, hvilket man
än må undersöka. Ordspråket säger: där man
arbetar, där falla spånor. Detta är i själfva verket
arbetets kännetecken, som aldrig saknas: för att
gestalta något, som naturen bjudit oss, för våra
mänskliga ändamål, måste en del däraf beröfvas sitt
värde, degraderas, göras onyttigt. Af hundra
kilogram trä förfärdigar svarfvaren måhända trettio

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 12 22:12:36 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfuppt/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free