Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den historiska metoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konstnärliga eller vetenskapliga helgon en icke mindre
medeltidsaktig relikmystik, hvarpå man alltjämt kan
finna regelbundet återkommande prof i
tidningsföljetonger och skönlitterära böcker. Detta härrör just
af den föreställningen, att det här är fråga om unika
saker af oersättligt värde. Häremot måste man
emellertid komma ihåg, att det individuella alltid är
det inskränkta och tillfälliga. Då man citerar Goethe
med hans ord: »Högsta lycka för jordens barn är
ändå personligheten», så kan sägas, att det här talas
om lycka och icke om värde. Goethe skrifver också
i individualistens tänkebok: »Egenheter, de skola
nog sitta fast; odla dina egenskaper.» Detta
betyder emellertid icke det, som tillfälligtvis är
annorlunda hos dig än hos andra, som utgör ditt värde, utan
det, som hos dig är bögre utveckladt än hos andra.
Men för att kunna tala om högre och lägre
utveckling, måste saken kunna jämföras, d. v. s.
förekomma hos många människor, om också i olika
grad. Sålunda ha vi ju redan från första stunden
med afseende på de store männen kunnat fastställa,
att det hos dem gäller en utomordentlig utveckling
af specifikt mänskliga, men icke tillvaron af
utommänskligt beskaffade egenskaper.
I detta afseende finnes sålunda ingen skillnad
mellan naturvetenskaplig och historisk forskning. Då
en sådan skillnad i synnerhet på nyare tiden
stundom konstruerats såsom en motsägelse mot den nyss
uttalade uppfattningen af den vetenskapliga historien,
i det man karaktäriserat just det individuella såsom
historiens föremål, så har man därvid förbisett, att
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
