Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den historiska metoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till och med det mest individuella fallet icke kan
beskrifvas, d. v. s. bringas till andra människors
kännedom, annorlunda än med användande af allmänna
begrepp, sådana dessa förefinnas i språket med en mer
eller mindre fastställd betydelse. Således kan äfven
det allra individuellaste fall, som vi omtala, framställas
endast såsom en kombination af bekanta, d. v. s. ofta
upprepade, enskilda begrepp, och den historieskrifvare,
som försöker sig på en dylik individuell
framställning, tvingas ständigt bruka befintliga
allmänbegrepp (hvilkas tillvaro han förnekar). Äfven
naturvetenskaperna utgå från enskilda fall och förmådde
förr icke komma till rätta med dem annorlunda än
genom beskrifning, d. v. s. sammanställning af
bekanta och i det föreliggande fall, användbara allmänna
begrepp. Sedermera ha de ur de enskilda fallen härledt
allmänna satser. Här är helt enkelt fråga om den
uppnådda grad af vetenskaplighet, som bestämmer,
huru långt man förmår frånse det just förefintliga
enskilda fallet och utarbeta det allmänna, som
framställes genom detsamma.
Frågan hvad det allmänna är och hvarigenom
man kan lära känna det, besvaras på följande sätt:
det allmänna är hvad som kan upprepas, och kännes
på, att det faktiskt också upprepas. Och därmed
besvaras äfven den andra frågan, huru man kan lära
känna det enskilda fallets väsentliga beståndsdelar.
Väsentligt är nämligen det, som man aupprepade
gånger kan lära känna och ådagalägga.
Häraf följer, att man, då man börjar undersöka
ett nytt område, visserligen icke på förhand kan
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
