Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förut antydts: den ligger däri, att undervisningens
beskaffenhbet framkallar motsatsen. Liebig plägade
på gymnasiet, så länge han besökte det, intaga den
sista eller näst sista platsen, och Mayer hade å sin
sida samma öde. Helmholtz har sedermera tillstått,
att han under latintimmarna i hemlighet plägade lösa
uppgifter ur den geometriska optiken, hvilka han
uppställt för sig själf. För större konflikter med
skolan, hvilka för öfrigt icke lågo i hans karaktär,
bevarade honom emellertid den i hans faderliga
öfverlärarhem välkända pliktkänslan.
Däremot se vi, att i denna ålder finnes den
största beredvilligbet att förrätta så mycket arbete
som belst, hvilket öfverensstämmer med de befintliga
intressena. Liebig berättar, att då hans personliga
bekantskap med hofbibliotekarien i Darmstadt beredde
honom tillgång till böcker, slukade han utan val allt,
som angick kemien, och likaså beskrifver Mayer, att
hans lif ombord på skeppet uppfylldes af studier.
Faraday genomläste först de böcker, som lämnades
honom till bindning. Och sålunda är den glödande
åtrån att skaffa sig kunskaper på de älskade
vetenskapsområdena, till och med under de mest
ogynnsamma yttre betingelser, ett allmänt kännetecken på
forskarebegåfningen.
Man kan icke säga, att den i de tyska skolorna
brukliga undervisningen motsvarar denna önskan.
Detta beror därpå, att såväl i elementar- som i
mellanskolan en högst betydlig, stundom till och
med största delen af tiden tages i anspråk af ämnen,
hvilka för den blifvande forskaranden endast te sig som
s9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
