Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891—1916 - Förarbeten i stadsfullmäktige från 1886
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Den beredning av nio personer (däribland Hedlund, Aug.
Wijkander, Ph. Leman, Ernst Carlson, J. Andrén, och G. Svanberg),
som med anledning härav tillsattes, blev först efter mer än ett år
(den 28 april 1886) färdig med sitt utlåtande. I allt väsentligt
är det grundat på Hedlunds idéer, som säkerligen här fått sitt
mest karaktäristiska uttryck. Först gendrivas uppskovs-yrkan-
dena: »något levande intresse för högskolesaken skall aldrig kun-
na
uppstå, om denna alltjämt skjutes undan såsom ett avlägset
framtidsperspektiv.» Det påpekas, att
undervisningsfondens
föreläsningar varit »jämt och ganska talrikt besökta», visserligen
mest av damer1
). —
Såsom mål angives, i överensstämmelse
med tidigare uttalanden:
»dels att öppna tillfällen till direkt undervisning och hand-
ledning i olika läroämnen, särskilt med hänsyn till redan på plat-
sen befintliga institutioner;
dels att genom allmänfattliga föredrag väcka intresset för
nyttiga kunskaper i vidare kretsar inom samhället;
dels ock att genom ett i sträng mening vetenskapligt forsk-
ningsarbete främja fosterlandets högre odling, särskilt på sådana
vetenskapsfält, som hos oss hittills varit mindre uppmärksam-
made.»
I fortsättningen heter det bl. a., att »i våra dagar, då den
hittills varande, nu föråldrade examensinrättningen är av kom-
petente myndigheter såsom i hög grad otillfredsställande utdömd,
det vore att bygga på alltför vacklande grund, om man efter den-
sammas fordringar ville organisera den nya anstalten.» Såsom
mönster kunde man tänka sig den svenska vetenskapsakademien
och liknande institutioner i utlandet, men bättre vore att »söka
organisera den här upprättade högskolan med hänsyn väsentligen
tagen dels till lokala och dels till sig företeende personliga förhål-
landen.» Såsom vetenskaper, lämpliga att i första rummet ifråga-
fri akademi. De populärvetenskapliga föreläsningarne hade väl »icke varit utan
frukt, . . . men nog synas de oss visa, att ’det icke är synnerligen bevändt
med’ den här befintliga fruktbara jordmånen. Huru jämförelsevis fåtaligt
voro ej Viktor Rydbergs mästerliga, och i bästa mening populär-vetenskap-
liga, kulturhistoriska föredrag besökta?»
ogrundat.
i) Detta förhållande anfördes ofta
Det sista påståendet var, som vi sett,
av sakens motståndare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>