Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891—1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
komma, framhållas inationalekonomi, geografi, språkvetenskap,
psykologi och pedagogik, jämte de redan vid museum representerade
naturvetenskapliga ämnena: zoologi, botanik, mineralogi och geologi.
Vidare kunna nämnas: samhällslära, fosterländsk kulturhistoria,
konsthistoria, etnografi, fornkunskap m. fl. Härtill skulle från
andra områden lämpligen kunna fogas sådana ämnen som reli-
gionshistoria, hälsovårdslära, meteorologi m, fl.». Medan några
vetenskapsmän fästes vid högskolan »på viss tid, t. ex. tre eller
fem år i sänder», kunde andra anställas mera tillfälligt, »för ge-
nomgående av en viss uppgiven kurs.» Till en början borde man
nöja sig med »tre eller fyra mera fast anställda lärare.» På in-
vändningen att dragen kunna synas väl allmänt hållna, svaras,
att »detta är gjort med avsikt. Man bör nämligen ej från början
allt för hårt klavbinda en ny institution, utan fastmer lämna den-
samma någon frihet att utveckla sig i den riktning, som erfaren-
heten samt de personliga och lokala förhållandena giva vid han-
den.» Gillades dessa nu antydda åsikter, hemställde beredningen
till stadsfullmäktige, att ur de tillgängliga fonderna från och med
1887 anslå 30.000 kr. årligen »till högskolans upprätthållande och
främjande av dess ändamål,» samt att åt beredningen uppdraga
att utarbeta reglemente och föreslå övriga erforderliga åtgärder.
Utlåtandet mottogs föga gynnsamt, om man får döma efter
omdömena i pressen.
1
) Den framlagda planen syntes allt för om-
fattande och alltför sangvinisk; man fann de tillgängliga medlen
otillräckliga och betvivlade, att ett »fritt universitet» skulle locka
något avsevärt antal lärjungar. I båda hänseendena åberopades
erfarenheten från Stockholms Högskola.
2
)
i) Nyaste Förposten d. s
/6 ,
15
/ #, “/g 1886 och Göteborgs Posten d. “/j,
31
/s o. 16
/ g s. å. I sistnämnda blad framkastades tanken på en på Museum byggd
vetenskapsakademi. —
Polemiken mellan Göteborgs Posten och Handeistid-
ningen fortsattes under höstens lopp. —
Göteborgs Nyheter hade redan vid
motionens framkomst en artikel mot densamma. Se s. 9 noten.
2
) Då denna säkerligen övat inflytande på åsikterna i Göteborg, torde
några notiser om densamma här böra inskjutas. Den ansats, som gjorts med
decemberfonden 1865, fullföljdes av den 1869 bildade Högskoleföreningen. Se-
dan flere donationer om ett belopp av tillsammans över 400.000 kr. tillkommit,
anställdes hösten 1877 några föreläsare, varvid man höll sig till de naturveten-
skapliga ämnena, »som lättast erbjuda tillgång på redan befintliga lärarekrafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
