- Project Runeberg -  Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891-1916 /
20

(1916) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891—1916

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A
20
segrade. Men de kände dock att i huvudsak hade också de sin
del i segern, och de hoppades kunna öka den.
Med dessa ord medger Wieselgren att han just i dessa fri-
akademister, mot vilka han riktat sig redan i artikeln av 1871,
och som han nu ville binda genom donationens vilkor, haft sitt
bästa stöd. Att så blev förhållandet, berodde i någon mån där-
på, att målet trots allt icke var så helt olika; för den ene som den
andre gällde det att få en högskola, en vetenskaplig institution
till stånd i Göteborg. Men därtill kom den hållning friakade-
mistemas främste man, Wieselgrens vän, S. A. Hedlund, intog.
Den vackra bildnings-entusiasm, som utmärkte denne, vi-
lade på den optimistiska människouppfattning, som är kärnan
i all liberalism, framförallt i all kultur-liberalism. Hedlund hade
säkerligen blifvit styrkt i denna åskådning av den starka folk-
högskolerörelse, som under 1870-talet tagit upp Grundtvigs idéer
och satt dem i verket här i Sverige.
Med liberal tradition sammanhängde också Hedlunds miss-
tro mot universiteten. Denna kunde delvis stödja sig på de be-
rättigade anmärkningar, som gjorts mot dessas undervisning —
egentligen på det humanistiska området, —
och som under 1880-
talet ledde till genomgripande reformer därav. Men Hedlunds
utfall mot universitetens reglementering och examensväsende
voro visserbgen skäligen löst grundade, —
något, som också
framkallat Wieselgrens kritik av 1871.
Å andra sidan fanns nog bland Hedlunds krav ett och annat
med verkligt saklig innebörd. Det skulle sålunda utan tvivel
vara önskvärt, att lärareplatser kunde disponeras friare än den
formella uniformiteten och examensväsendet föreskriva, med
hänsyn till dels tillgängliga krafter, dels också ämnenas eller spe-
cialiteternas vikt under olika omständigheter. Även inom uni-
versiteten hava dylika tankar kommit fram då och då, men det
1) Missnöjet skymtade också i pressen, mest dock längre fram. Göteborgs
Posten innehöll (d. 2 och 5 juli) en artikel med referat av beredningens betän-
k ande, varvid sympatien för handelshögskolelinjen tydligt framträdde, och
det jämväl antyddes, att den Carnegieska gåvan ej skulle lägga hinder i vägen
för fullföljande av denna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 7 14:40:39 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppkomst/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free