Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891—1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
gg
medlen äro tillräckliga »att upprätthålla 8 professorsstolar samt
bestrida några extra arvoden och löpande utgifter för högsko-
lan.»1
) Beträffande organisationen betonas nödvändigheten av
att fastslå en viss huvudriktning, så att lärostolarna komma att
bilda ett helt, och i valet mellan olika möjligheter befinnas de
starkaste skälen tala för »att f. n. stanna vid upprättandet av en
möjligast fullständig grupp av lärostolar i de s. k. humanistiska
vetenskapsgrenarne.» För dem kunde man vänta de flesta lär-
jungarne, de fordrade icke som de naturvetenskapliga kostsamma
institutioner, de kunde påräkna det största intresset inom sam-
hället, och de hade företrädare endast vid universiteten i Upp-
sala och Lund, medan den andra gruppen därjämte var tillgodo-
sedd i Stockholm.
Beredningen är angelägen att bryta udden av den allmänt
gängse oviljan mot examensväsendet. »Professorerna vid den
nya högskolan skulle i följd av det mindre elevantalet och obund-
na av gamla traditioner i detta hänseende, lättare kunna anordna
undervisningen i kollegier och seminarier på ett praktiskt satt. . .
Utan att lägga an på de egentliga ämbetsexamina, vilket ej hel-
ler herr Carnegie önskat, kan man med nämda förutsättningar
lätt ordna saken så,» att de nödiga kunskaperna för avläggandet
av filosofiska examina meddelas. Man kan då också hoppas att
kungl. maj:t framdeles skall medgiva examensrätt. Professorer-
na skulle vara skyldiga att även hålla offentliga föreläsningar och,
mindre betungade med tjänsteåligganden än universitetets lä-
rare, få bättre tillfälle än dessa att ägna sig åt vetenskaplig forsk-
ning.
Av de åtta lärostolar, som nu kunde upprättas, borde sex
fästas vid filosofi, historia med statskunskap, litteratur- och
konsthistoria, klassiska språk, nyeuropeisk linguistik och noidi-
ska språk. Huruvida de två återstående skulle användas till en
sannolikt snart behövlig delning av ett par av de anförda ämnena
eller åt några andra, såsom jämförande språkforskning, geografi
och etnografi eller nationalekonomi och sociologi, finge överläm-
I
n
Man beräknade, att kapitalet den i juli 1889 skulle uppgå till 1.400,.000
kr., varav 4 % ränta skulle giva 58.400 kr.; utgifterna anslogos till 56.000 kr.,
då professorslönerna sattes till 5.000 å 6.000 kr. vardera. Vid universiteten
var då lönen för ord. prof. 6.000 och för e. o. 4.000—4.500 kr.
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>