Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891—1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
39
Då sedermera i någon mån biträdande lärare blivit anställda,
har timantalet för professorerna i genomsnitt något minskats, och
i den nu gällande stadgan är dessas undervisningsskyldighet pre-
ciserad till »minst en timme 4 dagar i veckan» med de jämkningar
styrelsen medgiver i särskilda fall.
Högskolans öppnande egde rum vid en tidpunkt, då under-
visningen vid våra universitet, åtminstone inom den humanisti-
ska sektionen, undergick en genomgripande ombildning. Tidigare
hade katederföreläsningen varit dess enda form, och läraren valde
ämne och behandlingssätt efter eget tycke, ofta utan vidare hän-
syn till lärjungarnas gagn. Det kunde på detta sätt förlöpa både
ett decennium och mera, innan professorn hann gå igenom hela
den normala kursen, om den blev genomgången, vilket ej alltid
skedde.1
)
I detta förhållande hade en förändring nu inträtt, i det att
kurser inrättades, vilka voro avpassade efter fordringarna för de sär-
skilda examina, medan för det högre stadiet vikten huvudsakligen
lades på seminarieövningar, vid vilka de längre hunna lärjungarna
fingo utföra begränsade uppgifter och sålunda genom självstän-
digt arbete infördes i vetenskapens metoder. Ordalagen i högsko-
lans statuter och ordningsstadga ådagalägga, att uppmärksam-
heten även här var inriktad på denna reform, och arbetet vid den-
samma blev också från begynnelsen anlagt under iakttagande av
denna synpunkt.
2
) Lärarerådets ovan refererade utlåtande åter
var ett inlägg mot ett alltför ensidigt hävdande av den »praktiska »
synpunkten.
Den gamla studiefriheten fick således maka åt sig för de mo-
derna kraven, och om det också stundom försports klagomål över,
att universitetsstudierna i alltför hög grad tagit karaktären av
läxläsning, har förändringen i det hela haft mycket hälsosamma
l
) Förhållandet belyses av det svar en äldre högt aktad professor gav sin
efterträdare, då denne utvecklade huru han tänkte ordna sin undervisning,
så att studenterna skulle få största nytta av den: »Studenterna —
ja, dem tänkte
vi inte på.»
s
) Jfr Aug. Wijkanders uppsats om »Högskolefrågor» i Nordisk tid-
skrift 1888: s. 495 och Edgrens förut citerade skrift s. 19 f. om studiefriheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
