Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Gunnar Gällmo is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lik den som möjligt.
Och nu hotades både Nostra och de
konkurrerande kulturerna av en galaxomfattande fred. En
fred som inte längre skulle vara Pax Nostra, utan
bara Pax. En fred, där det inte längre fanns någon
plats för vare sig toppadministratörer eller Fritt
Arbetande Alerta Nervknippen. En fred, som skulle
innebära att han själv degraderades till civil. Tvi!
–Elihu, sade han, vad hade du tänkt att vi
skulle göra åt det här?
–Ingen aning, Nick. Du får fullständiga
befogenheter, både de vanliga som Fritt Arbetande
Alert Nervknippe med rätt att döda, stjäla och
begå äktenskapsbrott och alla andra lagliga eller
olagliga rättigheter du kan komma på att ta dig
för att lösa det här problemet -— bara du lyckas,
bara LL sprängs och lag, ordning, krig och
byråkrati bevaras i galaxen. Om du misslyckas
så...
Han behövde inte säga mer. De nostranska
agenterna valdes ut bland folk som ville offra allt
för Nostra, men om de skulle ändra inställning
sedan de kommit i tjänst fanns det medel att få
dem att göra sin plikt ändå. Om Nick Sonny åtog
sig uppdraget hade han kanske tio procents chans
att klara sig levande ur det. Vägrade han, eller om
han misslyckades och överlevde fick han vara glad
om han slapp undan med en avrättning.
–Jag åtar mig uppdraget, sade han.
–Jag visste väl det, sade Burnscar. Jag tvivlade
inte ett ögonblick på ditt tappra hjärta.
Eller rättare sagt på din motvilja mot att
utsättas för vår specialbehandling, tänkte han för
sig själv. Men så uttryckte sig inte en överpamp i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>