Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Gunnar Gällmo is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
–Öppna! Sonny tyckte inte om ljuset,
måltavlan han erbjöd. Ännu mindre tyckte han om
att vara skild från det välutrustade barskåpet han
visste fanns där inne. Kvickt!
Ljuset slocknade, dörren öppnades och han steg
in i en skum korridor. (Med "skum" menar vi här
enbart att den var dåligt upplyst. Försök inte
komma med några insinuationer!) Reglar gnisslade
bakom honom, och Fyllhick stod inför sin
våldgäst. Fyllhick var knubbig, hans kropp
avrundad under tyget i en broderad dräkt. Han hade
lädertofflor på sina nakna fötter. Hans hår var
långt, flätat med silversträngar, färgat klarblått
som en antydan om hans politiska sympatier.
Hans händer var smyckade med ädelstenar,
naglarna långa och purpurfärgade för att denna
antydan inte skulle bli övertydlig. Han såg precis
ut som det han uppgav sig vara, en rik köpman
som handlade med dyrbara kryddor. Det var bara
strålpistolen han höll i handen som inte passade in
i bilden. Han sade:
–Jag väntade dig inte så snart, Nick. Jag höll
just på att lägga mig.
–Är du ensam?
–Jag har två tjänare – båda har somnat för
länge sedan, sade Fyllhick och undrade hur han
skulle undvika att Sonny fick syn på den mätress
han just hade stoppat under klädskåpet i
sovrummet.
–Är du säker på att de har somnat?
–Jag är säker. Fyllhick såg bister ut. Han
menade vad han sade. Han hade själv lagt
sömnmedel i deras kvällsmat för att inte de heller
skulle få reda på mätressen. De stannar kvar i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
