Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Gunnar Gällmo is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans titel hade ingen annan innebörd än att
han var den som hade svårast att hålla mun när
Longobardiska Ligans medlemmar sammanträdde.
Ordföranden såg upp när dörren öppnades.
Redan medan han ensam begrundade de gångna
årtusendenas ansträngningar som nu minsann såg
ut att närma sig sin klimax, redan medan han
hade varit upptagen av detta hade han varit
medveten om besökarens existens och sett fram
emot besöket med glad tjoflöjt. En ung man, en
kamrat, en av dem som snart skulle kastas ut i
sista striden det är.
Den unge mannen stod tveksam i dörröppningen,
så att Ordföranden måste gå fram till
honom och leda in honom med en vänlig hand på
axeln.
Ynglingen log blygt, och Ordföranden sade:
–Först måste jag tala om för dig varför du är här.
De satt nu på var sin sida om skrivbordet.
Ingen av dem talade på ett sådant sätt att det
skulle ha uppfattats som begripligt tal av någon
människa i Vintergatan som inte själv tillhörde
Longobardiska Ligan eller hade lyckats knäcka
deras kod.
Men eftersom det i ett samhälle där en stor del
av tankeutbytet sker skriftligen är omöjligt att ge
en fonetiskt korrekt transkription av den metod
Longobardiska Ligan använde vid sina samtal,
kommer allt detta att lämnas åsido i
fortsättningen. Ordföranden kommer att
framställas som om han talade på vanligt sätt, och
även om tolkningen ibland är tvivelaktig så måste
vi nöja oss med den.
Vi låtsas därför att Ordföranden verkligen sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
