Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
tade att den alimånna rösträtten skalle i folkets
händer bli ett vapen som kunde vändas mot de
privilegierade, bekämpade det den med raseri. Men den
dag, år 1848, det övertygat sig om att den
allmänna rösträtten icke var något att frukta och att man
tvärtom utmärkt kunde hålla folket under toffeln med
den, så accepterade det den med ens. Nu är det
borgerskapet själv som gör sig till dess försvarare,
därför att det förstår, att det är ett utmärkt vapen
för bevarandet av sitt herravälde, men absolut
van-mäktigt mot bourgeoisiens privilegier.
Detsamma är rörhåilaadet med tryckfriheten. —
Vilket var i borgerskapets ögon det mäst slående
argumentet för tryckfriheten? — Dess vanmakt!
Ja, dess vanmakt. M da Girardin har skrivit en
hel bok över detta tema: prässens vanmakt.
»Fordom — sade han — brände man trollkarlarna
därför att man var dum nog att tro dem vara
allsmäk-tiga; nu begår man samma dumhet med avseende
på prässen, därför att man också tro? den vara
allsmäktig. Men det är den icke alls; den är lika så
maktlös som trollkarlarna i medeltiden. Sluta
därför upp med förföljelserna mot prfissenl» Se där
hur M. de Girardin resonnerade i gångna tider. Och
när borgerskapet numera diskuterar frågan om tryck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
