Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Den revolutionära andan.1)
i.
I samhällenas liv kommer det tider då
revolutionen blir en bjudande nödvändighet, då den tviBgar
sig fram. Nya idéer jäsa överallt, de söka att tränga
sig fram, att finna sig ett uttryck i livet, men de
1). Det sätt på vilket den stora franska revolutionen tolkas
i dessa kapitel skiljer sig från det officiellt vedertagna. Jag
är därför skyldig mina läsare några ord till förklaring. För de
historiker, som beundra borgerskapet, har det stora dramat
huvudsakligen utspelats i de stora städerna, och framförallt på den
parlamentariska arenan. Landsbygdens folk reste sig visserligen
för några månader, sedan Paris givit signalen genom stormandet
av Bastiljen; de brände några slott, och därmed var det hela
slut. Om det senare ännu uppstår några upplopp, vars
betydelse man söker förringa, så är det endast en del "stråtrövare",
säkerligen besoldade av kontrarevolutionen som underblåste
oordningen; ty icke kunde de hederliga republikanerna, patrioterna,
vilja oroa ordningen sedan "de stora principerna av 1789" blivit
proklamerade och revolutionen var på sa god väg genom den
Konstituerande nationalförsamlingen, den Lagstiftande
församlingen och Konventet!
Enligt vår iakttagelse däremot, började böndernas resning på
landsbygden och proletariatets i städerna att framträda från 1788.
De blevo talrika på landsbygden och preciserade sina krav
(avskaffandet av de feodala rättigheterna) under de första
månaderna i 1789, och de fortsatte ända till 1793. Om borgerskapet
är djärvt under maj—juli 1789, om adeln den 4 augusti uppför
komedien med "offrandet av sina rättigheter på fosterlandets
altare", så är det därför att Frankrikes landsbygd befinner sig i
uppror sedan februari månad: det betalar inga avgifter,
detsam-manrotar sig mot adeln; det man kallar "de stora städernas
slödder" befinner sig redan i jäsning. Resningarna i Paris den 11
—14 juli 1789, resningarna i Strassburg och andra stora städer
voro icke sådana vanliga små upplopp, som man talar om,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
