Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Armeniska språket och lit. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Padua, f. 1778 Corte (Corsica),
gen. und. Napoleon I, 15
landsförvist, und. Nap. III senator o.
guv. vid Invalidhuset, d. 53. —
Hans son Ernest fr. 71 en
bonapartistledare.
arrivēra, fr., ankomma, hända.
Arrōba, vikt i Span., Mexiko, sp.
V. Ind., S. Amer., 11,5 kg.
arrog|ans’, fr., förmätenhet, -ant,
förmäten.
arrond|ēring, fr., afrundn. af
statsområde l. egendom, -issement,
(-issmang’), del af depart. i Frankr.
arrow-root (arr’årutt), eng., ett
slags stärkelsemjöl, erhålles af
rotstockarna af Maranta indica
o. arundinacea gm deras
söndermaln. o. tvättn. Mest fr. V. Ind.
För barn o. sjuka; lättsmält.
ars, lat., konst., — a. lon’ga, vīta
brevis, konsten är lång, lifvet kort.
arschin, ry. mått = 0,7112 ar.
arsenīk, gr., As = 75, metall, i
naturen sällan gedigen, i förening
m. andra ämnen, särsk. järn o.
svafvel, mycket utbredd. A.
erhålles gm upphettn. af a.-kis o.
sublimatets uppfångande.
Stålgrått pulv., eg. v. 5,96. Vid vanl.
lufttryck ej smältbar, emedan det
förflyktigas i hetta, förbrinner vid
högre temp. till a.-syra. Använd,
i legering, -förgiftning framkallas
ss. akut förgiftn. gm förtäring af
arseniksyrlighet, yttrar sig då i
kräkning, stark öppning,
magplågor, känsla af ångest; slutar
vanligen m. död. Motgift: mjölk,
bränd magnesia m.
järnoxidhydrat. Kronisk förgiftn. anses
uppkomma gm inandn. af
ars.-haltigt damm, t. ex. fr. ars.-haltiga
tapeter, mattor m. m.; iakttages
äfven ej sällan hos arbetare i
arsenikindustrien. Symtom:
kraftlöshet, neuralgier, hufvudvärk,
flera former af utslag. Behandl.:
den sjukes befrielse fr.
sjukdomsorsaken samt stärkande
behandling.
arsenik-kis, Fe S2. Fe As2, min. af
arsenik, järn o. svafvel.
arseniksyrlighet, As2 O3 = 198, i
dagligt tal kallad arsenik, bildas
gm upphettn. af arsenikkis und.
lufttillträde, hvarvid a. sublimerar.
Färglös till gulaktig glasart, massa,
s. vid längre förvaring öfvergår
fr. det amorfa till d. kristallin,
tillst. o. därvid blir porslinsartadt,
mjölkhvitt. A. kristalliserar i
färglösa oktaëdrar o. romber. Eg.
v. (amorf) 3,738. A. är mycket
giftig. Som motgift kan användas
basisk ättiksyrad järnoxid, s. fås
på apoteken.
Arsenius, John Geo., hästmålare,
öfverstelöjtn., f. 1818, d. 03 Uppsala.
ar’sis, gr. versl., höjning, d.
betonade delen af en versfot; tonk.,
upptakt. — Mots. tesis.
art, i naturvetensk. en
sammanfattning af alla de naturföremål,
s. visa sig hafvå en gemensam
bestämd form, men särskild,
själfständig tillvaro, samt hka ha lika
organiserade föräldrar o.
frambringa lika org. efterkommande.
Lamarck den förste, s. uppvisade
olika djurarters härstamn. fr.
gemensamt urspr. Denna teori
fastställd af Darwin. I sin
descendensteori förklarar han orsaken
till arternas förändr. En viktig
roll vid arternas förändr. o.
begränsn. spelar det naturl. urvalet.
Ar’ta, gr. st. vid floden. A., 18 km.
fr. Jon. hafvet. 9,675 inv. Till 1881 turk.
Artaxerx’es (pers. Artakschatra),
namn på pers. kgr. 1) A. I.
Långhand, Xerxes’ son, 465/425 f. K.,
svag. — 2) A. II, Mnemon, 405/
361, undertryckte s. bror Kyros’
uppror, afslöt m. grek. d. Antalkid.
freden. — 3) A. III, Okos, son
till föreg., underkuf. Egypt. o.
Fenicien, förgiftad 338 — 4) A.
Ardeschir, grundl. sassanidernas
rike, 226/240 e. K.
Artēdi, Peter, sv. iktyolog, f. 1705,
d. 35. Hans arb. utg. af Linné.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
