Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Armeniska språket och lit. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ar’temis, gr. myt. (rom. myt.
Diana), Apollons tvillingsyster, nattl.
himmelns o. ljusets samt jaktens
o. kyskhetens gudinna.
Artemīsia, 2 drottn. i Karien. 1)
A. I, följde Xerxes till Hellas o.
stred vid Salamis. — 2) A. II,
uppförde åt s. gemål Mausolos en
grafvård, mausoleion, se mausolé.
Artemīsia, L., Compositæ, Europa,
n. Afrika, v. och n. Asien, lämnar
kryddor, läkemedel;
prydnadsväxter. Arter: malört,
A. absinthium, gråbo, A. vulgaris, åbrodd,
A. abrotanum m. fl.
Artemīsion, g. geogr., (nu Kap
Pondikonisi), udde på Euboias
nordkust. Slag 480 f. K.
Artemus Ward (-wård), pseud. för
Charles Browne.
artēsisk brunn, se brunn.
Artevel’de, Jak. van, folkledare,
ölbryggare i Gent, ingick förbund
m. Engld mot Frankr. o. den
flandr. adeln, mord. 1345. — Hans
son Philipp gjorde uppror mot
grefve Ludv. II, men d. 1382 i
slaget vid Roosbeke.
arthrītis, gr., läk., gikt.
arthrozōa, zo., leddjur.
Arthur, Chester Allan, presid. i
Förent. stat., f. 1830 Troy, 50
advokat, 61 generalingeniör i New
York, 80 vicepres., 81/85 president,
d. 86. Ifrig republikan.
artificiell’, fr., konstgjord.
artik’el, lat., del, stycke; en vara;
bestämningsord.
artikul|ation, lat. ledfogn.; tydl.
uttal, -era, tydl. uttala.
artillerī, medelt.-lat., grofva
eldvapen; därt. hörande manskap
(artillerister), fordon o. s. v. Fält-,
belägr.-, fästn.-, kust- o. sjö-a. —
I Sverige 9 a.-regementen, -park
förr a.-materiel, s. höllos bakom
en härs första linje.
artist’, fr., konstnär, -isk, konstnärlig.
Artocar’pus L., Artocarpeæ,
brödfruktträdet, A. incisa, odlas
mellan vändkretsarna; frukten,
ett viktigt näringsmedel, särskildt
på Söderhafsöarna, ätbar 8/9 mån.
af året; aftages omogen, skalas,
styckas, stekes på heta stenar;
bastet till tåg, veden till virke.
Artois (-tåa’), gam. grefsk. i nordv.
Frankr., dep. Pas de Calais. Hst. Arras.
Artôt (-tå), Jos., violinist, f. 1815
Brüssel, d. 45 Paris. Farbror till
Désirée A. (g. m. Padilla), f. 35
Paris, koloratursångerska, sed. 89
sånglärarinna i Paris.
Ar’tus, brit. sagokon., s. stred mot
de inträngande angelsachs., hjälte
i flera sagor o. diktsaml., s. blomstr.
i Frankr. o. Tyskl. is. i 12:e o.
13:e årh. Hit höra »Iwein» o.
»Erek», »Parcival» o. »Titurel».
Mest i förening m. sagan om d.
hel. graal o. riddarne af d. runda
bordet.
artärer, gr., pulsådror, blodkärl m.
kraftiga, elast., muskulösa väggar,
leda syrerikt blod fr. hjärtat till
kroppens olika delar o. öfvergå sed.
i kapillärerna. På a. känner man
blodets våglika rörelse som puls.
Arum L., Aroidcæ, Europ., Afr.,
Austral., Amer., roten rik på
stärkelse, ätbar efter kokning.
Aronsrot, A. maculatum, södra o. mell.
Europa, Danmark, Skåne; den
underjord, knölstammen användes
i medicinen.
Aru-öarna, holl. ögrupp vid Nya
Guinea, 8,614 kv.km., 21,000 inv.
arvērner, ford. galliskt folk i d.
nuv. Auvergne.
Arvīdi, Andreas, präst, f. i
Strängnäs, d. 1673, förf. en sv. poetik.
Arvidsson, Ad. Ivar, förf., f. 1791
Finl., d. 58, kom 23 t. Sverige,
43 k. bibliotekarie. Utg.: Svenska
fornsånger m. m.
Arvid Västgöte, se Västgöte.
Arvika, köp. i Värml. län vid
Glafsfjärden, 1,590 inv.
as (ass), forn. rom. kopparmynt =
12 uns = 327,45 gr., värde = omkr.
43 öre. Sedan med.-tiden minsta
enh. för guld- o. silfvermyntvikt.
I Sverige = 48,035 mgr.
asa fætida (-fē-) farm., dyfvelsträck.
asar, se åsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
